Ingen negativ sparränta för kunderna

Riksbankens sänkning av reporäntan är på en historisk nivå, - 0,1 procent. Anledningen uppges vara ökad osäkerhet i omvärlden som i sin tur riskerar skapa en för låg inflationstakt. Men bankkunderna i Piteå älvdal kan vara lugna. Sänkningen påverkar inte sparräntan.

Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord, anser att baknen har ett historiskt arv att förvalta och kommer inte att sänka kundernas sparräntor. (Arkivbild)

Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken Nord, anser att baknen har ett historiskt arv att förvalta och kommer inte att sänka kundernas sparräntor. (Arkivbild)

Foto:

PITEÅ2015-02-16 05:00

Riksbankens räntebesked var historiskt.

Aldrig tidigare har styrräntan legat på minus. Och den kan komma att sänkas ytterligare.

Riksbankschefen Stefan Ingves förklarade i onsdags att allt bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Överens

Historiskt har bankerna brukat följa med i samband med att Riksbanken sänkt reporäntan, om än med viss eftersläpning, dock inte denna gång.

– Vi har ett historiskt arv att förvalta och jag kan med en gång säga att vi aldrig kommer att införa negativa sparräntor. Kunderna ska känna förtroende för Sparbanken Nord, säger Gunnar Eikeland, vd vid Sparbanken Nord i Piteå.

På samma sätt resonerar kollegan Stefan Uddström vid Handelsbanken i Piteå.

– Ingenting är förstås hugget i sten, men vi har gått ut med meddelanden till våra privatkunder med budskapet att sänkningen av styrräntan inte kommer att påverka sparräntan eller andra avgifter, säger Stefan Uddström.

Att inget är hugget i sten förklarar Uddström med att det inte går garantera något beroende på hur lång tid en minusränta kommer att ligga kvar.

– Samtidigt skulle det vara högst olyckligt om vi skulle få ett så kallat "bank-run", det vill säga att bankkunderna börjar ta ut sina besparingar. Nej, de här kostnaderna får vi helt enkelt ta, säger han.

Olika syn

De två bankherrarna har däremot olika syn på hur sänkningen av reporäntan kommer att påverka bolåneräntor och andra låneräntor.

– Generellt ett är bolåneräntorna tämligen pressade redan i dag, säger Gunnar Eikeland.

– Min bedömning är att de korta räntorna nog ligger kvar. Däremot kan det kanske bli frågan om justeringar när det gäller de med lite längre bindningstid, tillägger han.

Detsamma tror han kommer att gälla övriga låneräntor.

– Smärre justeringar kan det kanske bli frågan om, säger Gunnar Eikeland.

Stefan Uddström å sin sida tror att räntebilden på samtliga bolån kan komma att att falla.

– Sannolikt blir det nog så. Det är min uppfattning både när det gäller bolåneräntor och så kallade vanliga bolån, säger han.

Över tid

Allt hänger förstås på Riksbankens samlade bedömning av styrräntan över tid.

Onsdagens sänkning med 0,1 procent innebär att bankerna får betala för att sätta in pengar på Riksbanken.

Ytterligare effekter av räntesänkningen är att bostadspriserna kan komma att rusa uppåt. Detsamma gäller aktiekurserna vilket i sin tur kan göra aktiemarknaden till en attraktiv sparform.

Skatten på ISK-konton påverkas av räntan. Konkret lär den sjunka en bit till och väntas landa under 0,2 procent under nästa år.

Pensionen berörs också. Många pensionskonton bedöms överfulla med räntor. Sänkningen av styrräntan innebär att de pressas ytterligare. Många pensionsbolag kan komma att välja större börsandel än tidigare.

Reporäntan

Riksbanken har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Penningvärdet ska upprätthållas genom att Riksbanken ser till att inflationstakten hålls stabil på en låg nivå. Inflationstakten ska hållas på två procent per år.

Sättet att påverka inflationstakten sker genom justeringar av styrräntan, reporäntan.

Förenklat kan man säga att reporäntan fungerar som en gas och broms inom samhällsekonomin efter bedömningar av det svenska och internationella konjunkturläget, samt den framtida inflationsutvecklingen.

Eftersom bankernas utlåningsräntor följer reporäntan så medför detta troligtvis en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser.

Detta minskar i sin tur det allmänna efterfrågetrycket och då även inflationen. En höjning av reporäntan kyler av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur.

Omvänt bidrar en sänkt reporänta sjunkande marknadsräntor som i sin tur ger ökad vilja att konsumera och investera. Följden blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion och ett tryck uppåt på den allmänna prisnivån, ett ökat inflationstryck.

Sänkt reporänta kan fungera som stimulans i en lågkonjunktur.

Viktigt att poängtera är att det kan ta mellan tolv och 24 månader innan räntejusteringen slår igenom fullt ut.

Källa: Ekonomifakta

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!