Kultur- och fritidsnämnden hade hoppats på 450 000 kronor per år under 2020, 2021 och 2022 för att ta emot fler förföljda konstnärer. Pengar som nu inte blir av.
– Det är en viktig verksamhet och vi vill att det ska fortsätta, men nämnden får inget tillskott, säger Helena Stenberg (S), ordförande i kommunstyrelsen i Piteå.
Uppdraget till kultur- och fritidsnämnden blir istället att omfördela inom ram och hitta annan finansiering.
– Ambitionen är att fortsätta och när beslutet är klart får vi sätta oss ned och diskutera hur vi ska göra, säger nämndsordförande Elisabeth Lindberg (S).
Kulturchefen Micael Jonsson har inte sett förslaget, men konstaterar att det inte blir enkelt om förvaltningen måste omfördela.
– I kulturbudgeten ryms det inte som det ser ut i dagsläget. Vid en eventuell fortsättning måste vi göra överföringar eller omprioriteringar. Eftersom jag inte har sett förslaget har jag inte tittat på det.
Ett medborgarförslag resulterade i att kommunen i juni 2016 beslutade att bli en fristad för förföljda kulturarbetare. 2018 kom första fristadsmusikern, Cris Gera, till Piteå då hans kontroversiella låtar tvingat honom att fly från sitt hemland Zimbabwe.
– Annars hade han kunnat bli kastad till krokodilerna eller nedgrävd i en grop. Alla som söker sig till fristaden vittnar om skrämmande berättelser. Han som är i Umeå nu har fått sina tänder utdragna av talibanerna för att han inte skulle spela, säger Micael Jonsson, kulturchef i Piteå kommun.
Under snart två års tid har Piteå kommun bekostat Cris Geras uppehälle och när ansvaret upphör 2020 är tanken att han och hans familj ska stå på egna ben.
– Om han kan visa att han kan klara sin försörjning inom sitt gebit under de här två åren så får han permanent uppehållstillstånd. Det ser väldigt lovande ut. Han är enormt driftig och duktig, en entreprenör. Han har tagit till sig språket, han vill bo kvar i Piteå och han har till och med skrivit en sång om Piteå.
År 2018 kostade fristadssatsningen 480 000 kronor och summan väntas landa på något liknande under 2019. Det handlar bland annat om levnadskostnader för Cris Gera och hans familj, hyra för en lägenhet, resor, administration samt en 20 procentig handledartjänst som projektledaren Per Lenndin innehaft.
– Det är klart att det finns en del som ifrågasätter om man ska satsa så mycket pengar på en person, eller i det här fallet en familj. Men det här är en viktig insats för yttrandefriheten, säger Micael Jonsson.