Inga lärlingsplatser på Strömbackaskolan
I höst startar försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. 5 000 lärlingsplatser har fördelats på gymnasieskolornas praktiska utbildningar runt om i landet. Men Piteå och Strömbacka blev utan.- Vi glömde helt enkelt att söka platserna, säger Fred Öhlund som är rektor för bygg-, el- och energiprogrammen på Strömbackaskolan.
I höst påbörjas en satsning med lärlingsutbildningar på gymnasieskolor över hela Sverige. Men Strömbackaskolan och Piteå har inte fått ta del av de 5 000 platser som fanns, de ansvariga glömde helt enkelt att söka. "Eleverna på de praktiska utbildningarna har väldigt mycket praktik redan med det vi kallar elevbygge, så det är ingen stor skillnad. Men vi söker till nästa år", säger Fred Öhlund som är rektor för bygg-, el- och energiprogrammen på Strömbackaskolan. (Bilden är en arkivbild från elevbygget på Nygatan.)
Foto: Robert Lundberg
Praktiskt lidande
I vintras beslutade regeringen att 5 000 gymnasieplatser runt om i landet varje år skulle göras om till lärlingsutbildningar. Det vill säga att minst 1 250 av de
2 500 obligatoriska gymnasiepoängen skulle vara arbetsplatsförlagda. Halva utbildningen skulle alltså bestå av praktiskt lärande. Men Strömbackaskolan i Piteå är inte en av de skolor som får ta del av platserna.
- Nej, det blir inga lärlingsplatser i Piteå i år. Det blev något fel i kommunikationen, ett missförstånd helt enkelt. Det finns inte så mycket mer att säga än att vi helt enkelt glömde av att söka platserna, berättar Fred Öhlund som är rektor för bygg-, el- och energiprogrammen på Strömbackaskolan.
Har redan mycket praktik
Men Öhlund lovar att det kommer bli ändring till nästa år. Då kommer de ge sig in i kampen om de ytterligare 4 000 platserna som ska fördelas inför läsåret 2009.
- Jag som rektor för bland annat byggprogrammet kommer främst att satsa på att få platser till dem som vill ägna sig åt lite udda yrken inom byggbranschen, som glasmästare och mattläggare. Det är inte så många som läser de inriktningarna så därför vore det ett bra sätt att börja på. Men redan nu har eleverna på just byggprogrammet en väldigt stor del av sin utbildning på det som vi kallar elevbygget. Där spenderar de alla sina schemalagda timmar som inte hör till kärnämnena.
Att eleverna på Strömbacka i Piteå skulle förlora något på att lärlingsutbildningarna inte kommit igång ännu är Öhlund skeptisk till.
- Tänket med mycket praktiskt arbete finns redan inom de här utbildningarna, så jag tror inte att skillnaden mellan utbildningarna kommer vara så stora ändå. För att gå en lärlingutbildning måste man först söka en vanlig grundutbildning för att sedan söka sig vidare till lärlingsutbildningen. Så det är ungefär samma grund, menar han.
Stärkt samarbete
Tanken med satsningen på lärlingsutbildningen är att stärka samarbetet mellan skola och arbetslivet men anses också vara ett bra sätt att få skoltrötta ungdomar att slutföra sin utbildning. Nästan tre av tio som påbörjar en gymnasieutbildning i dag väljer nämligen att hoppa av innan de är klara.
Utbildningsminister Jan Björklund uttalade sig tidigare i år i ett pressmeddelande där han menade att man även kommer att höja yrkesutbildningarnas kvalitet på det här viset.
- Att eleverna utbildas på arbetsplatserna gör dem till duktiga yrkesarbetare med moderna kunskaper.
Staten betalar
En ersättning om 25 000 kronor per år och lärling kommer utgå till de arbetsplatser som tar emot lärlingar. Det är staten som betalar kalaset som beräknas landa på totalt 515 miljoner kronor under de tre planerade teståren. I Norrbotten har fem kommuner och deras gymnasieskolor fått ta del av lärlingsplatserna: Luleå gymnasieskola, Välkommaskolan i Gällivare, Björknäsgymnasiet i Boden, Furuhedskolan i Kalix samt Hornavanskolan i Arjeplog.
Så jobbar vi med nyheter