Inför rätta för skott mot tjuv
Jävrebon Kjell Persson, 65, stod på fredagen inför rätta, åtalad för grov misshandel efter att ha skjutit efter en flyende tjuv. Åklagaren yrkade på villkorlig dom, men försvaret menade att åtalet inte är styrkt, att en annan person sannolikt avlossat skotten som träffade mannen.
Den åtalade Jävrebon Kjell Persson på väg in till rättegången, följd av sin advokat Leif Silbersky. Försvaret hävdar att en annan skytt avlossat skotten som träffade tjuven och att åklagaren inte lyckats bevisa något annat. Persson förväntar sig en friande dom.
Foto: Robert Lundberg
Han klädde sig, tog gevär och ammunition - enligt egen uppgift som skydd, ifall tjuven hade kniv eller liknande - och åkte i bil mot hamnen. Där försökte han preja tjuven, som i bil var på väg från platsen med en kamrat. Tjuven körde i diket och flydde till fots.
Två eller tre skott?
Persson säger sig sedan ha avlossat två skott, ett varningsskott upp i luften och ett i backen, medan målsäganden vittnade om att han skjutit tre skott och sade sig ha varit livrädd att han skulle skjuta ett fjärde när han skottskadad satt på backen.
Till rättegången hade försvaret kallat ett expertvittne, en auktoriserad skytteinstruktör, som ansåg att med den träffbild som fanns på offret måste avståndet till skytten varit betydligt närmare än de 68 meter som Kjell Persson uppgivit. Vittnet menade att det snarare torde handla om ett avstånd på cirka 17 meter, något som fick advokat Leif Silbersky att hävda att tjuven blivit skjuten av någon annan - han förde också fram tesen att det kunnat hända tidigare, innan mannen träffade på Persson, eftersom han enligt denne haltat kraftigt när han flydde.
Som PT tidigare berättat har Persson i en skrivelse till polisen sagt att han använt sig av 2,75 millimeters hagel medan tjuven träffats av 3,5 millimeters hagel, som måste ha avlossats av en annan person.
Advokat Leif Silbersky spann vidare på den tesen och menade att åklagaren varken lyckats bevisa att skotten kom från Perssons gevär eller att det inte fanns någon annan skytt. Målsäganden sa inför tinget "Jag tror inte det var någon annan som sköt, det var ju bara han där". Han kunde dock inte med hundra procents säkerhet säga att Persson skjutit.
Silbersky menade också att åklagaren inte kunnat bevisa att Persson skjutit på något annat avstånd än uppmätta 68 meter och när sedan expertvittnet säger att det är omöjligt att orsaka de skadorna på det avståndet, ja då finns det så många tveksamheter att den åtalade måste frias.
Hänsynslöst
Åklagare Folke Ailinpieti menade å sin sida att sannolikheten att det funnits ännu en skytt på platsen var obefintlig och hävdade att åtalet var styrkt. Han menade också att utlåtandet från Statens kriminaltekniska laboratorium vägde tyngre än skytteinstruktörens. Han sa i slutpläderingen att uppsåt att skada fanns, att Persson agerat hänsynslöst och likgiltigt inför konsekvenserna, att han tagit medvetna risker när han riktat sitt vapen mot tjuven och avlossat geväret. Han yrkade att Persson skulle dömas för grov misshandel med villkorlig dom och samhällstjänst som påföljd.
Den skjutne mannens målsägandebiträde påpekade att Persson på intet sätt varit angripen eller hotad när han avlossade skottet, att det var ett medvetet val och att det enligt hans uppfattning inte rådde någon som helst tvekan om att det var Persson som skjutit skotten som träffade mannen i ben och rygg, totalt 26 hagel, och som om de inte hejdats av den ryggsäck han bar hade kunnat vara dödande. Han fann det också märkligt att Persson, som säger sig ha hört skott innan han gick ut, reagerade på en springande man, men inte på att någon skjuter klockan fyra på morgonen.
Dom meddelas den 15 oktober.
Så jobbar vi med nyheter