Infekterad av MTV

Nittiotalisternas självkänsla är inget att hänga i julgranen. Framför spegeln gråter vi blod över våra valkiga magar, gula tänder och vulkanlandskap till hy. Situationen förbättras inte av den media vi dagligen möter, som aldrig säger att vi redan duger.
Har du undgått MTV:s egenproducerade serie MADE? I varje avsnitt möter vi en utstött, osäker high school-ungdom som vill bli omgjord. En coach anlitas för att ungdomen ska bli duktig på något, som dans. Därefter får deltagaren en utseendemässig makeover och redovisningen sker genom en talangjakt. Deltagaren får bekräftelse och massor med kompisar. Programmets budskap är att gemenskap är något man måste göra sig förtjänt utav. Slutsatsen är än en gång: DU DUGER INTE SOM DU ÄR!
Den trettioåring som snubblade över denna krönika, minns nog MTV som en gemytlig kanal som spelade Nirvana unplugged. Men tji fick du, för nu visas bara fåfänga, amerikanska realityserier. Alla vet ju att tonåringar är vilsna identitetssökare, därför förstärker den främsta ungdomskanalen tittarnas dåliga självkänsla. Möss dras till musfällorna, så är det bara. Vi blir beroende utav MTV.

Jag är en vanlig, småfinnig, otränad sjutton-åring som lever ett oglamouröst liv. Men min tråkiga vardag kan kompenseras med andra personers problem. För den som missat tittarsuccén The Hills så kan jag objektivt informera att det är ännu en halvtorr, tillgjord reality-serie där man följer några tjugoåringar ur den amerikanska överklassen. Huvudpersonen Heidis enda svårighet i livet är ifall hon ska välja pojkvännen Spencer framför kompisen Lauren. Det är en ganska bra måttstock på vilken sandlådenivå deras problem befinner sig på. Jag föraktar dem och deras ytliga liv, men blir ändå perverst fascinerad av i-landsproblemen.
MTV har gett upphov till två hjärnsjukdomar hos mig: dåligt självförtroende och skuldkänslor. För vem blir inte plufsigast i världen framför välsminkad, amerikansk tv?

Jag har alltid blivit lärd att tänka på "barnen i Afrika" när något känns dåligt. Så när eftertexterna rullar tänker jag på könsstympade kvinnor som kvider när de kissar. Jag tänker på åttaåriga barnsoldater som bär kulsprutor över axlarna. Jag tänker på prostituerade fjortonåringar, som stirrar i taket och väntar på att bli våldtagen på nytt av en kåt mansgris. Dessa problem blundar jag inför medan jag omfamnar The Hills. Vid plötslig tanke på barnsoldaterna så äcklas jag av Heidis i-landsproblem. Ändå följer jag serien, jag är en idiot. Fan ta MTV.