Däremot visar det sig att godsflödet kommer att vida överskrida tidigare beräkningar.
Det framgår av en konsultrapport där industrin själv redovisat sina prognoser.
Tunga
43 av de viktigaste godsgenererande verksamheterna i stråket har intervjuats. Utöver dessa även 15 speditörer, järnvägsföretag och terminalägare.Lägg där till att även andra tunga godsindustrier med anknytning till den tänkta banan varit med.
Dessa ligger i Malmfälten, Västerbottens inland och finska Bottenvikskusten.
Tonvikten i frågeunderlaget har uteslutande legat på godsflöden och terminalfunktioner med tydligt fokus på de godstransporter där järnvägen kan ha en framtida roll.
Det framgår att näringslivet längs norra Norrlandskusten och i de anknytande stråken välkomnar en ny järnväg mellan Umeå och Haparanda.
Mer gods
De intervjuade företagen i stråket skickar i dag cirka sex miljoner ton gods på järnväg varje år.Det slås fast att mer gods bedöms kunna flyttas över till järnväg när Norrbotniabanan står klar. Uppskattningsvis handlar det om ytterligare tre miljoner ton.
- Det här ger ytterligare en bekräftelse på den framtidstro som industrin i den här landsändan har, säger Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanegruppen.
Roslund säger sig inte vara direkt överraskad över resultatet i studien.
- Vi vet att Norrbotniabanan förväntas skapa helt nya förutsättningar för infrastrukturen rent allmänt, säger han.
Ökning
Det innebär en nästan 50-procentig ökning jämfört med dagens järnvägsvolymer.Då är inte den godstrafik som förväntas bli till och från exempelvis LKAB i Malmfälten samt Stora Enso och Ruukki i norra Finland medräknad.
Även Kristina Falk, projektledare vid Norrbotniabanegruppen är överraskad över studien.
- På ett positivt sätt. Industrins prognoser visar att det inte ryms på dagens stambana, säger hon.
Att inte satsa på en ny kustnära järnväg skulle enligt hennes bedömning medföra mindre önskvärda konsekvenser.
- Mer gods hamnar då längs våra vägar med de trafiksäkerhets- och miljöproblem detta medför.
Framtidsbedömningarna i studien bygger på ett antal viktiga förutsättningar. Här är främsta parametern leveranssäkerhet.
- Lagerhållning och logistik rent allmänt är betydligt viktigare i dag än tidigare. Vi ser hela tiden hur utvecklingen går mot just tätare leveranser och mindre lager, säger Peter Roslund.
En annan viktig parameter är tidsfaktorn.
Många av industrierna i stråket tillämpar det som numer kallas just-in-time principen och är därmed enormt tidskänsliga.
Dyrbart
- Det här såg vi inte minst i våras i samband med en spårolycka i Ekträsk, säger Roslund.- Stoppet varade i cirka 36 timmar och det kostade industrin tio miljoner kronor.
I mitten av februari kommer företrädare för Norrbotniabanan att träffa Banverket. Då kommer denna studie plus ett batteri av argument att levereras för påskyndandet av bansträckningen mellan Umeå och Haparanda.
Då kommer verkets styrelse på nytt få veta att näringslivet i regionen norr om Umeå svarar för 55 miljarder kronor i industriella produktionsvärden. Hela Norrlands produktionsvärde uppgår till 180 miljarder.