Identitetsstöld ska bli olagligt

Snart blir det brottsligt att stjäla någons identitet på sociala medier – men det är inte säkert att det Tomas Åström råkade ut för kommer att bli olagligt.

Ska bli straffbart. Den nya lagen olovlig identitetsanvädnning ska hindra ID-kapningar. "Att ta över en annans identitet är inte straffbart i dag", säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Ska bli straffbart. Den nya lagen olovlig identitetsanvädnning ska hindra ID-kapningar. "Att ta över en annans identitet är inte straffbart i dag", säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Foto: Marcus Ericsson/TT

PITEÅ2016-02-26 05:00

Att utge sig för att vara någon annan på internet är inte brottsligt i dag – något det snart kan bli ändring på. En ny lag ska göra det straffbart att stjäla någons identitet, till exempel på sociala medier.

Frågan har utretts sedan 2012 och den 11 februari 2016 beslutade regeringen att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till ett nytt brott i brottsbalken – olovlig identitetsanvändning.

– Att ta över en annans identitet är inte straffbart i dag. Regeringen täpper nu till en lucka i lagstiftningen genom att kriminalisera ett vardagsbrott som vi ser ökar för varje år, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande.

Lagen väntas träda i kraft den 1 juli 2016 och straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Den som gör sig skyldig till olovlig identitetsanvändning kan även dömas för fler brott.

– Vi har valt att gå längre med lagförslaget än vad som först var tänkt. Den som förföljer en person genom bland annat id-kapning kommer även att kunna dömas för olaga förföljelse, om var och en av de brottsliga gärningarna är ett led i en upprepad kränkning av personens integritet, fortsätter Morgan Johansson.

För straffansvar krävs att någon utger sig för att vara en annan person och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne. Enligt utredningen till lagförslaget skulle det inte vara brottsligt att skapa ett konto på exempelvis Facebook med ett uppdiktat namn och använda en bild på någon annan person. Precis det som hände för Tomas Åström. Datainspektionen var kritiskt mot det i sitt remissyttrande 2014 och ansåg att ett fotografi av en verklig person som används tillsammans med uppdiktade namn- och adressuppgifter är en identitetsuppgift som bör omfattas av den nya lagen.

– Det kan innebära en kränkning av den personliga integriteten om man publicerar en bild på någon som inte stämmer överrens med namn och personnummer, säger Datainspektionens verksjurist Cecilia Bergman till PT.

Regeringen anser, till skillnad från utredningen, att ett sådant förfarande som Datainspektionen pekar på skulle kunna omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen. Avgörande är om de använda identitetsuppgifterna var för sig eller tillsammans är tillräckliga för att peka ut en viss person.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om