Det är just det barnen/ungdomarna bland annat får öva på i stödgrupperna som också ger en unik gemenskap med andra i samma situation.
- Vi pratar bland annat om hur föräldrarnas missbruk påverkar dem och vilken roll de har i familjen. För att uppleva minsta möjliga smärta och hitta en egen tillvaro i familjen utvecklar de ofta en egen roll och plats där de känner sig betydelsefulla och får uppmärksamhet. De anpassar sig och utvecklar olika försvar, ofta för att avleda den missbrukande förälderns beteende, säger Roger Ögren, skolkurator och handledare för Nova - stödgruppsverksamhet som riktar sig till de äldre ungdomarna mellan 14-19 år.
Visa känslor
Han berättar att de vanligaste rollerna är: "den duktiga", "den som medlar", "den bråkiga" eller "den osynliga"."Nova" och stödgrupperna som öppenvården anordnar (för barn mellan 9-13 år) använder sig av Rädda Barnens material. Handledarna har också samma utbildning.
Grupperna är dock lite olika upplagda eftersom deltagarna inte är i samma ålder och inte träffas lika många gånger. De yngre barnen träffas drygt 20 gångar, de äldre cirka tio.
- I våra grupper kan det ibland vara stor åldersspridning, men det gör inte så mycket har vi märkt, eftersom de ändå har det gemensamt - att deras föräldrar dricker eller använder droger, säger Anna-Lena Eman, handledare de yngre barnen.
I stödgrupperna får deltagarna jobba med att lära känna sina egna känslor - att det är tillåtet att "tycka", "säga nej" och "känna" saker. Målet är att hitta sätt för att "må bättre" och kunna hantera sin situation.
Får nya vänner
Man pratar också bland annat om vad alkoholism är. De yngre barnen får ställa egna frågor till en nykter alkoholist - ungdomarna träffar en kvinna som vuxit upp i ett alkoholist-hem, men i dag lever ett bra liv.- En del av deltagarna blir bra kompisar och fortsätter att träffas även efteråt. De inser att det finns fler på skolan som har det likadant - som förstår dem, säger Roger Ögren.
Den utvärdering som eleverna gör själva brukar alltid ge verksamheten höga betyg: