Anita Grankvist och Susanne Karlsson som jobbar som budget- och skuldrådgivare på Piteå kommun säger att alltfler hör av sig till dem för att få hjälp med ekonomin.
– Det kan handla om hjälp med att göra en budget, att kartlägga skulder och att hjälpa någon att ansöka om skuldsanering. Vi kan också bedöma hur troligt det är att skuldsanering beviljas. Själva beslutet om skuldsanering tas av Kronofogdemyndigheten, säger Anita Grankvist.
För något år sedan lanserade Kronofogdemyndigheten en ny e-tjänst där privatpersoner kan ansöka om skuldsanering. E-tjänsten har enligt Kronofogden gjort att ansökningarna ökat men också avslagen.
– För att beviljas skuldsanering måste en rad krav uppfyllas, till exempel att man är så skuldsatt att man inte kunnat betala sina skulder på många år, säger Anita Grankvist.
I dagsläget har de båda rådgivarna omkring 160 pågående kontakter, ett antal som fördubblats de senaste tio åren. De flesta hjälpsökande är i medelåldern och har kämpat länge för att få ekonomin att gå ihop. De ser dock ingen tydlig trend till varför alltfler hör av sig.
– Det är folk som blivit arbetslösa, sjuka eller som separerat och därigenom fått försämrad ekonomi. De har tagit små lån för att klara månadskostnaden och så har det pågått. Chanserna för bättre lån har bränts och till slut står man där med Kronofogden i hasorna.
Anita Grankvist och Susanne Karlsson säger att pandemin haft en negativ påverkan på mångas ekonomi men att de ännu inte sett effekterna av den i form av fler som behöver hjälp.
– Det kommer att dröja ett par år till innan det märks här hos oss men det kommer att märkas. Många har blivit permitterade och kanske förlorat jobbet och sedan är det svårt att få ett nytt jobb nu, säger Anita Grankvist.
Hon upplever att det sociala skyddsnätet i samhället blivit sämre.
– Fler blir utförsäkrade, a-kassan räcker inte till och försäkringskassans stöd har urholkats.
Rådgivarna beskriver hur skulden och skammen hos dem som hamnar på obestånd är stor och att många som söker hjälp för första gången tycker det känns jobbigt och är rädda att uppfattas som att de betett sig oansvarigt.
– Vi dömer ingen som hör av sig hit. Det vill vi verkligen betona. Sedan är det många Piteåbor som inte vet om att vi finns. Vi vill att alla ska känna sig välkomna och vara trygga med den sekretess som finns. Många känner sig lättade när kontakten är tagen, säger Susanne Karlsson.
För den som har problem att få ekonomin att gå ihop har Anita Grankvist och Susanne Karlsson några råd.
– Har man inte råd att betala alla sina skulder men ändå kan betala någon ska man prioritera hyran. Det är värre att stå utan bostad än att hamna hos Kronofogden.
Programmet Lyxfällan som handlar om människor som skuldsatt sig svårt, ger de inte mycket för.
– Vi försöker till skillnad från Lyxfällan att lyfta människor. Dessutom kan man lätt få intrycket därifrån att det går att förhandla med långivare men så är det inte. Har man inget att erbjuda, som till exempel en borgensman/släkting som går in med pengar, så blir det nej när det kommer till att skriva ner lån eller dylikt.
Enligt statistik från Kronofogden hade 146 Piteåbor en pågående skuldsanering 2016 och 2020 var det 201 stycken.
I Piteå kommun hade 939 personer pågående ärenden hos Kronofogden år 2020.