"Under 2022 restanmäldes 1 615 läkemedelsförpackningar, vilket är något högre än antalet som restanmäldes under 2020 och 54 procent högre än anmälda förpackningar 2021", skriver Läkemedelsverket på sin hemsida.
Listan över restnoterade läkemedel kan göras lång och det senaste som tillkommit är flytande febernedsättande. Anledningen till den bristen uppges vara kraftigt ökad efterfrågan och otillräcklig produktionskapacitet.
– Det har varit några månader där många varit sjuka i olika infektioner, i Sverige och i Europa, och det har lett till en hög efterfrågan på till exempel flytande febernedsättande till barn. Just nu ser vi en brist på mindre receptfria förpackningarna av oral lösning. Företagens uppgifter är att tillgången ska vara i balans under mars, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.
Den ökade restnoteringen ses framför allt under den senare delen av 2022. Det har endast varit fler restanmälda förpackningar per månad en period tidigare och det var under det första delen av 2020, det vill säga under covid-19-pandemins början
— Med tanke på den fortsatta oron i omvärlden tror vi tyvärr inte att antalet restanmälningar kommer att minska under 2023. Restanmälda läkemedelsförpackningar står för 3,8 procent av totalt antal förpackningar. Restsituationer skapar många problem, oro och extra arbete för såväl patienter som apotek och vårdpersonal, säger Johan Andersson.
Maria Wanrud, gruppchef för läkemedel i användning, förklarar att Läkemedelsverket varken tillverkar eller köper in läkemedel men att man fungerar som ett informationsnav och samverkar med apoteken och vården.
Hon säger att bristen på läkemedel ligger på en högre nivå nu än tidigare och attdet har flera förklaringar.
– Generell kan man säga att det beror på ökad efterfrågan där produktionskapaciteten är en utmaning för många tillverkare. En ökad oro i omvärlden påverkar också genom exempelvis ökade energi- och fraktkostnader.
Vilken är den allvarligaste restnoteringen?
– Restsituationer för epilepsiläkemedel är extra utmanande. Epilepsiläkemedel är generellt sett icke utbytbara vilket innebär att patienten behöver kontakta sin vårdgivare för att får ett nytt recept, något som blir knöligt för både patienten och vården säger Maria Wanrud.