År 2018 är det nämligen också 100 årsjubileum. Då bröts Hortlax, enligt ett kungligt nådigt brev daterat den 31 mars 1915, ut ur Piteå landsförsamling och blev eget pastorat och därmed den yngsta församlingen i Piteåbygden.
Samma år, närmare bestämt den 1 januari 1918, bildades även Hortlax kommun, genom en utbrytning ur Piteå landskommun. 1967 uppgick Hortlax kommun i nuvarande Piteå kommun.
Församlingen kan inleda sitt första 100-årsjubleum under juli månad 2017. Det var nämligen den 15 juli som kyrkan invigdes av dåvarande biskopen Olof Bergquist.
Men redan den 19 juni 1902 beslöts att den blivande kyrkan skulle uppföras på Brunneberget i Hortlax. Det följdes av ett beslut att inköpa mark för kyrka och begravningsplats samt att en ny kyrka skulle uppföras i sten.
Vad man vet var att förvaltare Oskar Lundqvist vid Storforsbolaget var en person som kraftfullt engagerade sig och också var en av pådrivarna till att Hortlax skulle få såväl egen kyrka som bli egen församling. Lundqvists intresse för församlingen återspeglas också i en donation av två silverljusstakar som hans farbroder, guld- och silversmeden Anders Lundqvist i Stockholm, tillverkat. Ljusstakar som efter hans död överlämnades till kyrkan och till en början fanns placerade på altaret, men senare förpassats till annan plats.
All vår början brukar vara svår. Beslutsfattarna i Hortlax hamnade i stridigheter och luftade sina lungor med olika uppfattningar. Från framförallt Jävre markerades till en början starkt motstånd till en del av beslutsprocessen. Såväl mot kyrkobygget som församlingens utbrytning ur landsförsamlingen. När protestkören sjöng som högst ville Jävreborna istället ansluta sig till påtänkta, men aldrig förverkligade, Roknäs församling.
Svensbyborna däremot markerade att de istället ville lämna landsförsamlingen och tillhöra Hortlax, som dock aldrig blev verklighet.
Kyrkobyggnadskommitten tillsattes i juli 1905 och bestod av nämndemannen Joh. Lundberg, Jävre, jordägare Axel Lundström, Högsböle, hemmansägare Nils Berglund, Hemmingsmark, byggmästare Gustav Dahlbäck, Blåsmark, hemmansägare Erik Eriksson, Bergsviken, vice konsul Arvid Hedqvist, Storfors, maskinisten J. Bergström, Bergsviks ångsåg, predikanten Erik Johan Löfstedt, hemmansägaren August Sandström, Hortlax samt skolläraren P.A. Berglund, Storfors.
Kyrkoherde Axel Sandin i Öjebyn kom under resans gång på kant med byggnadskommittén. vilket han även gjorde när Norrfjärdens kyrka byggdes. Stängda vägar och svikna förhoppningar mötte också i beslutsprocessen, som fick till följd att det strulade till sig i kyrkobyggnadsfrågan. Det slogs fast att kyrkan skulle vara klar före 1913 års slut.
Ärendet stoppades dock upp, dels genom överklagningar och penningbrist. Men när Hortlaxborna skrev år 1911 hade man nått så långt att det getts ett uppdrag till arkitekten och Blåsmarksättlingen Edvard Dahlbäck i Falun att utföra nya ritningar, en kyrka med 800 sittplatser istället för 1 000. Kyrkobygget fastställdes av kunglig majestät 1912.
Dessförinnan hade det diskuterats om kyrkan skulle uppföras i gråsten, tegel eller trä. Allmänheten ansåg att det var bäst med gråsten, som det fanns gott om i trakten och dessutom var billigt. Kostnaden för en gråstenskyrka med tegel skulle inte överstiga 100 000 kronor. Det blev till slut en kyrka uppförd av tegel, putsad och med fem enkla kryssvalv.
Kostnaden för kyrkan med ringklocka, orgel, belysning, den till kyrkoplatsen inköpta jorden om cirka 10 hektar samt kyrkoherdebostad uppgick till omkring 250 000 kronor. Kyrkans torn höjde sig 48 meter upp. För uppvärmningen hade under koret ordnats med en vedeldad varmkammare med två kaloriferer.
Stenhuggare C A Carlsson gjorde grunden och grundinvigningen ägde rum den 12 juli 1914. Då lades en blecklåda ned med avskrift av kungabrevet, två original av i Piteå utkommande tidningar och diverse mynt att förvaras åt eftervärlden.
När kyrkan och begravningsplatsen invigdes i juli månad 1917 mötte bortåt 4 000 personer upp.
Invigningen ägde rum samma år som ryska revolutionen och då svenska staten beslagtog all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte. Det infördes också ransonering på kaffe. Det fick till följd att, för att klara tilltugget till kyrkkaffet, allmänheten uppmanades ta med ransoneringskort för köp av smörgås och mjukt bröd, som tillhandahölls av bagare C.G. Blomgren i Hortlax.
Hortlax församling avskiljdes år 1918, under första världskrigets svåra år, från landsförsamlingen. Sexton år tidigare såddes det första fröet till självständighet. En delegation, under ordförandeskap av förvaltare Oskar Lundqvist, gick då till kungs med en begäran att få bilda egen församling.