"Det är under all kritik och under all värdighet. Det är så otroligt hjärtlöst", säger Desirée Stensdotter om kommunens beslut.
Piteå kommuns beslut att dra in dövblinda Evelina Lindbergs personliga stöd har mötts av massiv kritik från en upprörd allmänhet. Bland kritikerna finns Desirée Stensdotter. För att försöka hjälpa Evelina och avlasta familjen har hon därför erbjudit sig att bli kontaktperson till Evelina.
– Det handlar om att man ska få ett stöd i vardagen där man träffas kanske en eller två gånger i veckan. Man kan ta en promenad, sitta och prata eller laga mat tillsammans. Evelinas fall har berört mig väldigt mycket och jag bestämde mig för att jag vill försöka hjälpa till. Jag tog kontakt med kommunen och gjorde en ansökan om att bli stödperson för Evelina. Det är inget betungande, det handlar om några gånger i veckan, bara för att Evelina ska ha någon, säger Desirée Stensdotter.
Hon skickade in sin ansökan om att bli Evelinas kontaktperson redan i våras, men trots att Evelina och hennes familj uttryckt önskan om att få Desirée Stensdotters erbjudande beviljat och trots att Evelinas mamma Ingela är sjukskriven för utmattning på grund av Evelinas situation säger kommunen nu nej. I beslutet hävdar man att Evelina redan har tillräckligt socialt stöd.
"Det är utredarens bedömning att Evelina inte anses vara socialt isolerad till den grad att behov av kontaktperson enligt Sol åligger då hennes behov av socialt utbyte tillgodoses genom befintligt nätverk samt kan tillgodoses på de dövblindträffar som kommunen anordnar. Ansökan ska därmed avslås", skriver kommunen i beslutet.
Desirée Stensdotter säger att hon själv inte blivit kontaktad av kommunen och beskedet om avslaget har hon fått av Evelina och hennes mamma. Hon upprörs över kommunens beslut.
– Jag kan inte förstå varför man inte tycker att det är rimligt. De har satt Evelinas liv på paus i över ett år och de vill inte ens ge henne en kontaktperson. Det är under all kritik och under all värdighet. Det är kallt. Det är så otroligt hjärtlöst, säger Desirée Stensdotter.
Desirée Stensdotter har studerat teckenspråk för att bättre kunna förstå sin döva bror. I dag har hon många års erfarenhet av arbete som tolk för hörselskadade och dövblinda. "Jag vet hur isolerad man blir som dövblind och hur mycket det betyder att få stöd för att kunna leva sitt liv", säger hon.
Desirée Stensdotter har lång erfarenhet av den utsatta situation som dövblinda befinner sig i. Hennes mamma jobbade som teckenspråks- och dövblindtolk och för att bättre kunna kommunicera med sin döva bror började Desirée själv studera teckenspråk. Hon har i dag flera års teckenspråklig utbildning i ryggen samt mångårig arbetslivserfarenhet som teckenspråks- och dövblindtolk. Hon anser att kommunens beslut i Evelinas fall tyder på utbredd inkompetens vad gäller förståelse för dövblindas situation.
– Jag vet hur isolerad man blir som dövblind och hur mycket det betyder att få stöd för att kunna leva sitt liv. Därför har jag också svårt att förstå mig på den inkompetens som kommunen visar. Man behöver inte vara expert på dessa frågor. Det räcker med lite empati för att sätta sig in i hur Evelina har det. De agerar utan någon som helst medkänsla. Det är horribelt. Det river i mig och det river i många andra Piteåbor, säger hon.
Dövblinda Evelinas fall har berört Desirée Stensdotter djupt och i våras var hon delaktig i att anordna den stora demonstrationen för Evelina på första maj. "Jag är ingen som i vanliga fall håller tal eller anordnar demonstrationer, men jag känner att jag måste göra vad jag kan", säger hon.
Evelina Lindberg själv är besviken över kommunens beslut och säger att hon gärna haft Desirée Stensdotter som kontaktperson.
– Jag tycker att det är jättetrist att kommunen inte ger mig möjligheten att ha Desirée som kontaktperson i den situation jag befinner mig i nu. Då hade jag haft möjlighet att komma ut och hitta på saker jag tycker om tillsammans med en person som jag känner mig trygg med och som jag kan kommunicera med.
Kommunen skriver i sitt beslut att ditt sociala behov ”tillgodoses genom befintligt nätverk samt kan tillgodoses på de dövblindträffar som kommunen anordnar”. Håller du med om detta?
– Nej, Jag vill kunna bestämma själv över mitt liv. Att kommunen säger att jag ska åka till teckenträffen betyder inte att det fungerar för mig. Att få göra något tillsammans med Desirée hade varit väldigt värdefullt för att bryta min isolering och inte behöva vara beroende av vänner och familj. Jag känner att jag inte har något att säga till om vilka som ska jobba med mig. Det här känns jättejobbigt.
Evelina Lindberg.
Piteå kommuns omsorgschef Lena Enqvist vill inte svara på frågor om Evelina Lindbergs enskilda fall men berättar att det finns generella riktlinjer för hur frågan kring kontaktpersoner behandlas av kommunens handläggare.
– Jag kan aldrig uttala mig om några enskilda ärenden. På generell basis har vi riktlinjer som våra handläggare utgår ifrån. Vad gäller kontaktperson är det något vi kan erbjuda om man har ett begränsat socialt nätverk, riskerar isolering eller har ett behov av att bryta isolering. Om man redan har ett socialt nätverk med kompisar, bekanta och föreningar kan vi istället bevilja ledsagning för att möjliggöra kontakt med det nätverk man har, säger hon.
Hur gör kommunen en sådan bedömning?
– Det här ingår i utredningen vi gör där personen ansökan gäller får berätta om vad den gör på dagarna, vilka nätverk, kompisar och engagemang personen har samt vad personen önskar och vill göra. Vår bedömning baseras på vad personen själv berättar.
Lena Enqvist, omsorgschef i Piteå kommun. (Arkivbild)