Anita Grankvist är en av två personer som jobbar med budget- och skuldrådgivning i Piteå kommun.
Kommunens budget- och skuldrådgivare gör helt enkelt ett bra jobb, kan man tänka.
– Jo, kanske, men det viktigaste är nog att de som har ekonomiska problem hör av sig i ett tidigt skede innan det hunnit gå för långt, ju tidigare desto bättre, säger Anita Grankvist, en av kommunens två rådgivare.
Under senare år har allt fler Piteåbor velat ha hjälp av budget- och skuldrådgivarna:
– Det kan handla om hjälp med att göra en budget, att kartlägga skulder och att hjälpa någon att ansöka om skuldsanering. Vi kan också bedöma hur troligt det är att skuldsanering beviljas. Själva beslutet om skuldsanering tas av Kronofogdemyndigheten, berättade Grankvist i en tidigare intervju.
Rådgivarna har i dag omkring 160 pågående kontakter, ett antal som fördubblats de senaste tio åren. De flesta hjälpsökande är i medelåldern och har kämpat länge för att få ekonomin att gå ihop.
Ibland går det bara inte ihop. Många av de som söker hjälp har kämpat länge med sin ekonomi. "Ju tidigare man tar kontakt desto bättre", säger Anita Grankvist.
– Det är folk som blivit arbetslösa, sjuka eller som separerat och därigenom fått försämrad ekonomi. De har tagit små lån för att klara månadskostnaden och så har det pågått. Chanserna för bättre lån har bränts och till slut står man där med kronofogden i hasorna.
Men hjälp finns att få – bara man söker i tid. Den statistik som kronofogdemyndigheten nu presenterar visar med all önskvärd tydlighet att Piteå gör något bra.
I topp i statistiken ligger Haparanda kommun där 6,1 procent av befolkningen har skulder hos fogden medan bara 2,6 procent av Piteåborna hamnat där. Både Arvidsjaur och Arjeplog visar liknande siffror (2,9 respektive 3,3 procent) medan Älvsbyn ligger något högre, 4,0 procent. Generellt är fler män än kvinnor skuldsatta.
Kronofogden redovisar ny statistik som visar att historiskt få norrbottningar har skulder där, men att den sammanlagda skulden samtidigt ökat till rekordsumman 1,7 miljarder kronor.
Kronofogdemyndigheten konstaterar att det totalt är historiskt få norrbottningar som har skulder där, men att skuldbördan samtidigt är gigantisk. Vid årsskiftet fanns 6 792 länsbor i fogdens rullor, en minskning med 339 personer sedan förra året, men den sammanlagda skulden har ökat med 108 miljoner kronor och uppgår nu till rekordsumman 1,7 miljarder kronor.
Och då ger skulderna hos kronofogden långt ifrån hela bilden:
– För en tid sedan fick vi siffror som visar att 400 000 personer hade skulder hos kronofogden, medan 1,3 miljoner hade hamnat hos inkasso så det är jättebra – toppen – att folk börjat upptäcka att vi finns och tar kontakt tidigt, säger Anita Grankvist.