MÄNNEN SOM SLÅR
Under sin tid som kammaråklagare drev Klara Dahlström många åtal som handlade om brott i nära relation – misshandel, sexuella övergrepp, men också ofredande, olaga hot och skadegörelse. Sedan drygt ett år tillbaka är hon chef för avdelningen för brott i nära relation vid Norrbottenspolisen.
Varför har du valt att jobba med det här?
– Under min första tid som åklagare träffade jag en manlig specialiståklagare inom det här området, han var väldigt offensiv i sitt tänk och tydlig med att det här är inte tillåtet. Han inspirerade mig och det blev en ögonöppnare. Det här är så viktigt och något som vi måste kämpa emot.
Hon konstaterar att mäns våld mot kvinnor i Norrbotten inte ökar, men inte heller minskar utan fortfarande kvar på en "alldeles för hög nivå".
– Det är förfärligt för det är ett stort problem ur många aspekter. Dels ett problem för de enskilda kvinnorna, dels ett jämställdhetsproblem. Vi måste komma till rätta med det här, det är år 2021 och det här fortgår ännu, det är under all kritik, säger Klara Dahlström.
Hon menar att ett förändringsarbetet måste börja ute i samhället och det handlar framför allt om synen på kvinnor:
– Det är aldrig okej att använda våld mot en kvinna. Samhället måste agera tillsammans, bli bättre på att upptäcka våldet och sluta att tycka att det är en familjeangelägenhet för dom åsikterna finns fortfarande. Det här är inte en familjeangelägenhet, utan ett allvarligt brott. För att få till en förändring måste vi prata mer om det och våga säga ifrån.
Hon menar att ämnet fortfarande är tabu på många sätt och mång av de utsatta kvinnorna känner skam.
– De känner att: "jag har valt fel man", "jag är för svag", "jag kan inte ta mig ur det här", "jag stannar kvar i det här trots att jag har barn och "jag utsätter mina barn för den här vardagen".
Klara Dahlström konstaterar att det i dag finns flera nätverk för den här typen av brott, men generellt är det ofta kvinnor som driver de här frågorna och det är ofta samma, fåtal individer.
– Det krävs att män också sticker ut hakan och börjar att kämpa mot det här. Sedan har vi föräldrar ett ansvar att prata om detta med våra barn, det är inte okej att killarna exempelvis springer runt och smiskar tjejerna på rumpan på skolgården. Det är med sådant beteende som det grundläggs tidigt. Vi måste tidigt visa att samhället inte accepterar det här.
Hon menar att det nu finns ett tydligt budskap, både från ministern Mikael Damberg och rikspolischefen Anders Thornberg att brott i nära relationer är lika prioriterad som gängkriminaliteten och skjutningarna.
– Det finns en vilja uppifrån och den viljan och engagemanget måste sippra ut från vår organisation och hela vägen ut i samhället för att vi ska kunna få någon förändring.
Brott i nära består av cirka 15 personer.
– Men vi är för få, så vi klarar inte av att hantera alla ärenden som vi egentligen skulle vilja jobba med. Många av de här brotten utreds också på lokalpolisområdesnivå. Vi i gruppen brott i nära behöver bli fler för att klara av uppdraget, och polisområdet jobbar för att vi ska bli fler, säger Klara Dahlström som hoppas att gruppen växer och blir större.
– Vi behöver fler engagerade och drivna individer som vill jobba med de här frågorna. Det är ett viktigt arbete.