Svensk Sjöfart pekar i ett uttalande på att de beslutade höjningarna på 50 miljoner kronor ska läggas till de generella höjningar på 215 miljoner kronor som Sjöfartsverket lagt på farledsverksamheten och lotsverksamheten de senaste tre åren.
– Vi ska komma ihåg att vi under perioden 2007 till 2017 inte höjde några avgifter. Tvärtom sänktes en del avgifter under den tiden, säger Sven Carlsson, tillförordnad direktör för styr- och planering vid Sjöfartsverket i Norrköping.
Han förklarar att avgiftssystemet består av två delar. Dels får rederierna betala en lotsavgift. Förra året gav det Sjöfartsverket en intäkt på en halv miljard kronor.
– Vi har höjt lotsavgifterna med fem procent och vi kommer att fortsätta att höja tills vi får full kostnadstäckning. I dag har vi inte det, säger Sven Carlsson.
Han förklarar att i lotsavgiften ingår det en avgift för att hålla beredskap för lotsarna.
Den andra delen handlar om den farledsavgift som tillför Sjöfartsverket en miljard kronor per år.
– Farledsavgiften bekostar all farledsverksamhet. Dit hör isbrytning, underhåll av bland annat sjösäkerhetsanordningar, skötsel av havsradion och kustradion. Vi sysslar också med service för de sjömän som kommer i land efter en kanske lång tid till sjöss, exemplifierar Sven Carlsson verksamheten.
I år har farledsavgiften höjts med 1,9 procent.
Han förklarar att farledsavgiften tas ut oavsett typ av fartyg men det finns kriterier kring avgiften, exempelvis storlek på båten, hur miljövänlig den är och hur ofta den trafikerar en hamn.
– Vid ett första anlöp betalar rederiet 100 procent avgift. Sedan trappas det successivt ned så att det sjätte anlöpet till hamnen blir gratis, säger Carlsson.
Farledsavgiften regleras också utifrån vilken typ av last ett fartyg bär med sig. Är det så kallad högvärdeslast som Smurfit Kappas kraftliner, blir avgiften högre, medan så kallat lågvärdesgods har en billigare taxa.
Sven Carlsson förstår att Svensk Sjöfart och rederierna protesterar emot de höjda avgifterna.
Svensk Sjöfart har bland annat pekat på att det blir svårare för svenska företag och rederier att konkurrera på marknaden.
– Men vi har regeringens uppdrag att vi ska ha en viss avkastning och soliditet inom Sjöfartsverket och vi har den finansieringsmodell vi har, säger han.
Sjöfartsverket omsätter drygt 2,5 miljarder kronor per år. Av det är 70 procent intäkter från avgifter. 20 procent är inkomster av tjänster och att bland annat sälja sjökort. Tio procent är anslag från staten.