Miljö- och hälsoskyddsenheten har sedan 2004 utfört mätningar av luftkvalitén i Piteå. Luftkvalitén för partiklar (PM10), det vill säga partiklar från främst dubbdäcksslitage av vägbanan, har under flera år tangerat miljökvalitetsnormen. 2019 pekades Prästgårdsgatan ut som en av de mest förorenade gatorna i landet.
Den senaste årsmätningen 2020 visade att miljökvalitetsnormen för partiklar överskreds vid 39 dygn av tillåtna 35 och Naturvårdsverket ställer nu krav på ett åtgärdsprogram. Länsstyrelsen har uppdragit åt Piteå kommun att presentera ett sådant senast 22 december nästa år.
Mikael Ferm är projektledare och ingår i den arbetsgrupp som tillsatts för att dra upp riktlinjerna för arbetet. I gruppen ingår även trafikingenjör Kjell Norberg, stadsplanerare Pia Brändström och miljöinspektör Therese Berglund.
– Vår uppgift är att titta på hur vi kan lösa situationen för Piteåbornas och luftmiljöns bästa. Vi lever ju alla i de här effekterna och bidrar också till dem, säger Mikael Ferm.
Problem med skadliga partiklar i luften är inget unikt för Piteå. I exempelvis Luleå och Skellefteå arbetar man redan efter framtagna åtgärdsprogram.
Vilka åtgärder kan bli aktuella i Piteå?
– Tittar man på de åtgärdsprogram som redan finns i andra kommuner handlar det om att hitta bra trafiklösningar, både när det gäller flöden och trafik- och hastighetsminskningar. Exakt hur det kommer att se ut i Piteå är för tidigt att säga. Men utgångspunkten är att hitta en vettig nivå på åtgärderna så att vi både klarar kraven i samhället och kan erbjuda Piteåborna en bra luft.
När det gäller kvävedioxid (NO2) klarar kommunen än så länge miljökvalitetsnormen men även där har det skett en ökning.
Förutom dygnsvisa luftmätningar av NO2 och partiklar från mätplatsen på Prästgårdsgatan görs månadsvisa mätningar av NO2 under januari – maj och december. Dessa görs vid Backeskolan, Sundsgatan, Coop Forum, Kyrkbrogatan, Timmerleden (Piteå såg), Hamnplan (ICA Kvantum) och Skuthamn.
Särskilt barn och känsliga personer påverkas av luftföroreningar, även vid nivåer under miljökvalitetsnormer. Exponering för partiklar leder till ökade besvär hos riskgrupper som astmatiker men även till annan sjuklighet som ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt ökad risk för lungcancer.