Betesskadorna minskar markant i Pite älvdal

Älgbetesskador på tall har markant minskat i Arjeplog och Arvidsjaur de senaste åren. Samtidigt ligger skadenivån sett till hela Norrbotten betydligt högre.

Älgbetesskadorna på tall i länet är ett problem, enligt Skogsstyrelsen. Men bland annat i Arjeplog, Arvidsjaur och Piteå har skadorna minskat markant de senaste åren. (Arkivbild)

Älgbetesskadorna på tall i länet är ett problem, enligt Skogsstyrelsen. Men bland annat i Arjeplog, Arvidsjaur och Piteå har skadorna minskat markant de senaste åren. (Arkivbild)

Foto: Nils-Olof Engberg

Piteå2021-07-06 20:00

Skogsstyrelsens årliga rapport, som bygger på inventering utförd av externa aktörer under våren 2021, visar att cirka elva procent av den tall som står i ungskog i Norrbotten har skadats av älg (och andra hjortdjur) under det senaste året. Det är en bra bit över det nationella målet om max fem procents betesskador.

Men skillnaderna är stora i länet. Det är främst i de norra delarna som skadenivån är hög. I älgförvaltningsområde 3, som utgörs av Arjeplog och Arvidsjaur, har skadenivån minskat markant de senaste åren.

2015 låg skadenivån på 13,4 procent, men 2021 på bara 3,3 procent.

Vad beror det på?
– En orsak kan vara färre älgar. Det kan också handla om att andelen foderproducerande ungskogar har minskat. Vi ser att skadorna är ojämnt fördelade i landskapet, det innebär att vissa markägare får bära en stor del av bördan med mycket höga skadenivåer, säger Tobias Gramner, tillförordnad distriktschef för Skogsstyrelsen i Norrbotten.

Han påpekar samtidigt att vissa inventerade områden i Norrbotten uppvisar alarmerande låga stamantal av tall och att orsaken till detta bör undersökas vidare. 

Vad bör göras för att minska betesskadorna i stort?
– I grunden handlar det om en obalans mellan älg och skog. Det finns olika svar på det, men en väg är ökad avskjutning i vissa drabbade områden. Inte minst i de norra delarna. Betesskador på ungtall leder till en försämrad kvalitet och minskad tillväxt i skogen.

Vilken roll spelar den ökade förekomsten av tallplantager?
– Det planteras mycket tall och det är bra att skogen brukas. Samtidigt blir det mycket foder för älgarna, så det är lite tudelat, säger Tobias Gramner.

Älgbetesskadorna varierar alltså kraftigt i länet. Förutom i A-kommunerna visar årets inventering även låga betesskador i älgförvaltningsområde 4 (Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå).

2017 låg skadenivån i detta område på 14,5 procent, för 2021 handlar det om 4,5 procent.

Det är också under det nationella målet på max fem procent?

– Det är självklart en positiv utveckling, men samtidigt har vi en långsammare tillväxt i norr. Vi kanske ska ligga på runt två procent i delar av Norrbotten, inte minst i de fjällnära områdena, säger Tobias Gramner.

För att få en mer nyanserad bild av betesskadorna har digitala kartor utvecklats som visar vilka områden som är mer utsatta för skador än andra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!