Hjälp att växa ur det svåra

- I dag är det ju otänkbart att föräldrarna inte skulle vara närvarande vid begravningen av ett dödfött barn eller ett barn som dött i samband med födseln, påpekar Eriksson, sjukhuspräst vid Universitetssjukhuset i Lund med 36 års erfarenhet.

Eriksson medverkade vid tisdagens seminarium i Piteå om barn och ungdomar i deras sorg och funderingar kring livet och döden.

Närvaro

Då Bernt Eriksson som ung och helt oerfaren sjukhuspräst fick frågan vad han ville åstadkomma i sitt nya jobb, svarade han i brist på bättre: "Att erbjuda ett stycke närvaro i människors utsatthet."

Efteråt har han insett att det inte var så dumt svarat, han skulle kunna ge samma svar i dag.

Från början handlade det mycket om att ge föräldrar som mist ett barn möjlighet att ge uttryck för sin sorg, numera leder Eriksson även sorgegrupper i södra Sverige för barn som förlorat en förälder eller ett syskon.

Se verkligheten

- Barn kan behöva någon som hjälper dem att se verkligheten i vitögat. Vår första impuls är kanske att vilja skydda barnen från det mörka och svåra som hänt, i stället bör vi hjälpa dem att växa sig ur svårigheten, att hitta en riktning så att livet inte stannar av, det är vad krishantering handlar om, säger Bernt Eriksson, som skrivit en bok om detta tillsammans med Lars Björklund, "Barnet i mötet med livets mörka sidor".

Hjälp att växa ur det svåra

När Bernt Eriksson började som lasarettspastor i Lund 1970 fick föräldrar till ett dödfött barn bara i undantagsfall närvara vid begravningen. Något av det första han gjorde var att ändra på den ordningen.

Närvaro

Se verkligheten