Elisabet Morén tar emot PT-teamet hemma i bostaden på Småskärsudden. Härifrån cyklar hos så ofta hon kan och hinner de 1,5 milen in till jobbet på sjukhuset i stan. Så även den ödesdigra måndagsförmiddagen den 5 maj då olyckan inträffade i korsningen vid pizzerian på Klubbgärdet.
– Strax före korsningen (Furunäsvägen–Lövholmsvägen) tittade jag först åt vänster och såg då i ögonvrån att jag hade en bil snett bakom mig, vid det upphöjda övergångsstället, jag tittade åt höger också – därifrån måste man ju släppa fram bilarna, så det är extra viktigt – sen small det bara, berättar hon.
"Nu smäller det!"
Bilisten, en äldre man, hade inte sett henne eller missbedömt situationen på något vis och svängde höger i korsningen – rakt framför Morén som inte hade en chans att varken väja, bromsa eller på något sätt förhindra krocken.
– Jag vet att jag tänkte "nu smäller det!", sen minns jag inget mer.
Medvetslös fördes Elisabet med ambulans till Sunderby sjukhus, där hjärnröntgen och stor undersökning väntade. Cykelhjälmen hon bar sprack mitt itu. Utan den, hade det varit hennes huvud istället.
– Läkaren sa det direkt, att utan hjälmen hade jag varit död, säger hon.
I dag är hon tillbaka på jobbet igen, men blir fort trött och har stora problem med synen.
– Jag har så kallad glaskroppsavlossning i ögonen och ser en miljon risgryn framför mig hela tiden, men det ska nog gå över tror de. Om inte, måste jag visst göra nån operation för att fästa fast hornhinnan igen...
Total vila
Direkt efter olyckan konstaterades att hon mirakulöst klarat sig i stort sett oskadd. Tack vare hjälmen.
– Men huvet har fått en ordenlig smäll ändå, så jag ordinerades en veckas total hjärnvila till att börja med. Då får man inte läsa, inte se på TV, sitta vid datorn, tänka för mycket – kort sagt göra så litet som möjligt. Det är svårt, men hjärnan måste få vila.
Elisabet Morén är tillbaka i sadeln igen. Hon blev rädd men har inga avsikter att sluta cykla, men en ny cykelhjälm – det köpte hon direkt.