Det finns stora luckor i Piteå stads kyrkböcker mellan 1621-1815. Olof Andersson Strand och Ulf Holmberg förklarar hur man fått hitta information på andra vägar, till exempel via domböcker och boupptäckningar.
Det är 400 år sedan Piteå stad bildades i nuvarande Öjebyn. Efter en brand 1666 flyttades staden till sitt nuvarande läge på Häggholmen.
Nu vet man mer om hur bebyggelsen gick till. I publikationen "Piteborgare" har Pitebygdens forskarförening sammanställt stadens tidiga historia.
– Vår ursprungliga tanke var att kartlägga hela befolkningen. Det är aldrig gjort tidigare, säger Ulf Holmberg.
Hur många som bodde på Häggholmen från början är svårt att säga, men uppskattningsvis rörde det sig om ett 40-tal familjer. Tydligt är i alla fall var någonstans de första tomterna växte fram under slutet av 1660-talet.
– När Häggholmen hade röjts och de första borgarna tagit anspråk och skulle börja bygga, så var det ganska naturligt att man valde torget som högsta punkt. Sedan upprättade man tomter runt om.
På den tiden omgavs hela stadskärnan av ett sund.
– I dag ligger det lägsta området i stan nära busstationen. Det var därför så mycket vatten samlades där vid den stora översvämningen 2014. Där kom de sista delarna upp av landhöjningen och därför är det också bebyggt sist.
När PT besöker forskarföreningens lokal i Framnäs visar Olof Andersson Strand, en annan av forskarna bakom projektet, upp databasen man utvecklat. I den finns ett stort register över människor med anknytning till Piteå mellan åren 1621-1815.
– Vi har lyckats kartlägga ungefär 10 000 personer. Alla har inte bott i stan, men det finns en koppling, förklarar han.
Som exempel söker han efter en "Jonas Uddman" i systemet. Resultatet visar en man född 1711 samt en karta över Häggholmen där mannens tomter finns markerade.
Olof Andersson Strand pekar nära en av tomtgränserna på kartan.
– Här går Uddmansgatan i dag. Därmed finns belägg för att gatan säkert fått sitt namn efter den här släkten, säger han.
Tillgång till databasen finns att köpa genom de USB-stickor som Pitebygdens forskarförening säljer.
Det är tio år sedan projektet inleddes. Nu är det klart och det hårda arbetet har inte gått obemärkt förbi. Sveriges släktforskarförbund har utsett publikationen till Årets släktforskningspublikation.
– Naturligtvis handlar det mest om äran, men det följer även med en liten prissumma på 5 000 kronor. Det känns jättekul, avslutar Ulf Holmberg.