– Det har hänt mycket sedan skatteväxlingen 2013. Vårdbehovet i hemsjukvården har blivit tyngre och mer kvalificerat, säger Karin Olofsson, hälso- och sjukvårdschef i Piteå kommun.
I samband med avtalet om kommunalisering av hemsjukvården beskrevs en schablon där cirka 30 delegeringar i snitt ansågs rimligt för varje distriktssköterska. När arbetsbördan mättes 2015 så hade Piteås distriktssköterskor i snitt mer än 80 delegeringar.
– Vi hinner inte med allt och kan inte alltid ge patienterna det de har rätt till, säger Karin Olofsson.
PT träffar Karin Olofsson tillsammans med Elisabeth Johansson, dagchef för hemsjukvården, Christer Grahn, nattchef för hemsjukvården, och rehabchefen Carina Larsson i hemsjukvårdens lokaler på Furunäset.
Basen för hemsjukvårdens 28,2 årsarbetare (2017).
I samband med skatteväxlingen 2013 överfördes 17,98 årsarbetare från landstinget till Piteå kommun.
I pengar följde 19,1 miljoner kronor med. I fjol var skatteväxlingen nästan 23 miljoner, men hemsjukvården kostade cirka 34 miljoner. Kommunen måste alltså skjuta till cirka elva miljoner kronor.
Den ökade arbetsbelastningen har inneburit att hemsjukvården måste ta resurser från andra områden, exempelvis hemtjänsttimmar eller bemanning som behövts i de särskilda boendena.
– Vi gör givetvis allt vi kan. Försöker jobba smartare och rätt saker, säger Elisabeth Johansson, som tidigare jobbade åt landstinget.
– Ansvarsfrågan var nog mer oklar då. Nu har vi trots allt bättre koll och kan erbjuda en tydligare och säkrare hemsjukvård.
Men trots det hinner man inte med allt. Särskilt problematiskt är det med rehabdelen.
– Vi måste prioritera hårt, en del saker får vänta. Om vi var fler skulle vi kunna stötta hemtjänsten i vardagen och genom rehabinsatser kanske få fler att bli självständigare, säger Carina Larsson.
Vårdförskjutningen från sjukhus till hemmet (inom lagstadgade tre dagar) innebär också en ökad belastning på hemtjänsten. Samma sak när regionen stänger sjukhusavdelningar på grund av resursbrist.
– Då hamnar de här patienterna i hemsjukvården. Vi kan inte stänga ner, utan måste ta hand om de här människorna, säger Christer Grahn.
Samtidigt har kostnaderna för hälso- och sjukvårdsmaterial ökat kraftigt. Och vårdtyngden lär inte minska.
– Nej, behoven kommer att öka. Politikerna borde ompröva och revidera uppgörelsen. Det har man gjort i Västerbotten, säger Karin Olofsson.