Kort efter mordet på Sundsgatan i centrala Piteå tände människor ljus till minne av Andreas Ylipää. (Arkivbild)
Det är sju år sedan Krille Hansson, 31, och Rasmus Enmark, 30, knivmördade Andreas Ylipää på Sundsgatan i Piteå. Tingsrätten dömde männen till 14 års fängelse och hovrätten skärpte straffet till 18 års fängelse.
Krille Hansson valde att överklaga till Högsta domstolen – som sänkte straffet till 15 år. Efter straffsänkningen i juni 2016 öppnade Rasmus Enmarks advokat Håkan Kjellgren för en eventuell resningsansökan även från hans klient.
– Tingsrätten och hovrätten har ju båda dömt Hansson och Enmark gemensamt skyldiga för mordet. Men här har påföljden för en av dem sänkts med tre år. Ingen kan försvara vad männen gjort, men ändå kan det finnas skäl att utreda om påföljdsfrågan tillämpats rättvist, sa Håkan Kjellgren till PT i juni 2016.
I somras lämnades resningsansökan in till Högsta domstolen – som avslog den.
"Rasmus Enmark har inte visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet. Högsta domstolen avslår därför resningsansökningen och begäran om rättshjälp", skriver HD i sitt beslut.
Det betyder slutet på Enmarks resningsförsök, konstaterar Kjellgren.
– Det är slut där. Beslutet har kommit och det får Rasmus acceptera. Det gör han också. Men nog fanns det väl skäl till att pröva frågan.
Förklaringen ligger i en lag från 2014 där regeringen beslutade om skärpta straff för mord.
– Krille Hansson klagade till HD och HD tog upp det, inte i ansvarsdelen utan bara som en fråga om påföljd och den nya lagen. Man kom fram till att det, som lagen var skriven, inte gick att tillämpa den som tingsrätter och hovrätter hade tillämpat den fram till då. Det innebar att eftersom Krille Hansson överklagade och inte Rasmus så fick han ett kortare straff. Det kan man tycka vad man vill om, säger Håkan Kjellgren.
Håkan Kjellgren sökte resning åt Rasmus Enmark för att försöka sänka straffet från 18 till 15 års fängelse. (Arkivbild)
Till skillnad från Krille Hansson erkände Rasmus Enmark mordet.
– Hade han klagat hade han kanske också fått det, men det fanns ingen anledning för honom att klaga. Då är det väl en ren rättvisefråga kan jag tycka. Varför ska den ena få ett längre straff än den andra när det handlar om att lagstiftningen inte har fungerat, säger Håkan Kjellgren.
Krävs det mer för att få till en resning än att få igenom en överklagan?
– Uppenbarligen här. Den nya lagstiftningen gav en av dem fördel.
Rasmus Enmark kan bli villkorligt frigiven 11 februari 2027.