Piteå-Tidningens fotograf Jens Ökvist möter norra Europas största rovfågel vid Karlberg utanför Öjebyn. Med en vingbredd på närmare 2,5 meter skrämmer den upp måsarna.
– Gul näbb, ljus iris och vit stjärt gör att örnen är en vuxen, könsmogen fågel vilket de blir vid sex års ålder, säger Linda Johansson som jobbar med åtgärdsprogram för hotade arter på länsstyrelsen i Norrbotten.
Individen är ringmärkt och hon misstänker att det rör sig om en hona i tioårsåldern.
– Honorna är betydligt större än hanarna, säger Linda Johansson.
Populationen ökar
Havsörnar har blivit en allt vanligare syn i Norrbotten. Beståndet har expanderat längs Östersjökusten och även återtagit häckningsmiljöer i stora delar av inlandet. Populationen i Sverige beräknades 2009 uppgå till minst 550 revirhållande par. Den första häckningen av arten i Piteå i modern tid upptäcktes år 2000 och den senaste inventeringen i Norrbotten gjordes i ett samarbete mellan Norrbottens ornitologiska förening och länsstyrelsen och visade på häckande par i samtliga kustkommuner.
– Det var ett jätteglädjande besked. När det var som värst i slutet av 60-talet och början av 70-talet fanns örnarna bara kvar i de mer giftfria delarna av Lappland samt havsörnens kärnområden runt Forsmark. Sedan dess har den spridit sig längre norrut och nu har vi havsörn även här i Norrbotten, säger Linda Johansson.
Järnvägsolyckor
Situationen var kritisk när första bevarandeprojektet inleddes 1971. Få ägg kläcktes på grund av höga halter av miljögifter som PCB och DDT.
– Men faran är inte över än. Det kommer nya miljögifter och man har hittat spår av flamskyddsmedel hos örnar. Med för höga giftkoncentrationer blir det inte fullgoda ägg och då dör ungarna.
Miljögifter har under lång tid utgjort det största hotet mot havsörnen men den vanligaste dödsorsaken idag är kollision med tåg och kraftledningar.
– Blir det ansamling av kadaver vid järnvägsspåret så lockas de dit och äter för mycket. De blir för tunga och orkar inte lyfta när tåget kommer.
Vindkraft hotar
Andra hot mot havsörnen är exploateringen av mark, vilket leder till minskande antal häckningsområden. Bristen på gamla och kraftiga träd är också ett växande hot, eftersom yngre träd är svagare och inte kan bära det tunga boet, som rasar ner. Även vindkraften kan innebära en fara.
– Rotorbladen är ingen invand hotbild för örnarna, säger Linda Johansson.
Skulle det vara angeläget med en ny inventering av havsörnar i Norrbotten?
– Länsstyrelsen får idagsläget inga riktade pengar för att inventera havsörnar. Det är synd då havsörnar återkommer till samma bo år efter år och det kan vara viktigt att ta reda på deras boplatser och därmed också försöka skydda dessa. Det är i alla fall positivt att arten omfattas av miljöövervakningen som i det här fallet sköts av Naturhistoriska riksmuseet och då man bland annat analyserar äggskalsrester och undersöker om de har förekomst av miljögifter. Havsörnen är därmed en av de arter som hjälper oss människor att berätta om tillståndet i naturen.