Havet är fyllt av spännande djur
En stor del av havets liv består av pyttesmå djur som man inte kan se. Men det finns även enorma jättar som sätter skräck i sin omgivning. Några av de djur som bor i havet, både stora och små, kan du läsa om här nedan.Blåval
Späckhuggaren är lätt att känna igen. Deras svart-vita teckning är unik just för späckhuggare.
Foto: CHRIS PARK
Den äter massvis med mat. Varje dag äter de cirka 4 ton krill, som är en slags miniräka. För att blåvalen ska hinna bli mätt struntar den i att tugga sin mat. Den simmar istället långsamt framåt med öppen mun. När munnen är full med mat spottar den ut vattnet och käkar upp det goda som blir kvar.
Deras bebisar är inte små de heller. När de föds väger de cirka 3 ton och är hela 7 meter lång. För att de ska bli mätta måste de dricka 400 liter mjölk per dag.
Havslädersköldpadda
Världens största sköldpadda är havslädersköldpaddan som finns utbredd över nästan hela jorden. Den blir ofta över 2 meter lång. De väger för det mesta mer än 500 kilo.
Det som skiljer den från de allra flesta andra sköldpaddor är att den inte har något pansarskal. I stället har den en tjock hud som liknar läder. Havslädersköldpaddan äter det mesta, men den föredrar att mumsa i sig fisk, kräftdjur och maneter.
Vithaj
Vithajen är en av de större nu levande rovfiskar som finns. Den är nog en av de mest kända hajarterna mycket tack vare hajen-filmerna. De finns i de allra flesta haven runt om i världen. Vithajen kan bli ända upp till 8 meter lång och väga upp till 2-3 ton. Trots sin storlek är den väldigt smidig. Den kan hoppa fritt ur vattnet och när den simmar kan den komma upp i hastigheter på 50 kilometer/timme.
I vithajens käke finns cirka 300 sylvassa gaddar. I huvudsak äter de fisk, sälar och sköldpaddor. Vid vissa tillfällen har den anfallit människor, men inte lika ofta som man tror.
Vithajen är den enda hajen som med flit sticker upp huvudet ovanför vattenytan för att speja på sin omgivning.
Dolksvans
Dolksvansen är en supergammal havsvarelse som sägs vara världens äldsta överlevande djur. Den finns på den Nordamerikanska Atlantkusten. Dolksvansar kan bli upp till 50 centimeter i diameter.
Deras yttre skal är uppdelat i tre delar. I den första delen finns det släta skalet som döljer djurets ögon, mun, ben, hjärna och hjärta. I mitten sitter dolksvansens gälar och i den sista delen hittar man svansen som dolksvansen använder sig av om den skulle hamna upp och ner på rygg.
Sjölejon
Sjölejon är flera olika arter av öronsälar. De liknar pälssälar men har en trubbigare nos och deras skalle påminner mycket om björnars. Deras hud är slät och glänsande och den hjälper sjölejonet att bli en supersimmare.
Sjölejon finns i olika storlekar. Det nordliga sjölejonet är en riktig jätte på cirka 4 meter. De kan väga upp till 300 kilo. Det kaliforniska sjölejonet är mindre i storlek, glad och lättlärt. Det är ofta det sjölejonet man ser på cirkus ibland, som har tränats till att utföra olika konster.
I vilt tillstånd kan de vara farliga om man stör dem.
När sjölejonen simmar använder de sina framfenor. De kan simma i hastigheter upp till 27 kilometer/timme.
De är även ruggigt snabba på land också. Som människa måste man springa för att hinna i kapp dem.
Späckhuggare
Det är lätt att känna igen späckhuggaren tack vare deras svartvita teckning som är unik just för späckhuggare och deras jättestora ryggfenor som kan bli upp till 2 meter höga. Det är dock bara äldre hanar över 20 år som har de där riktigt höga raka ryggfenorna.
En späckhuggare kan bli närmare 10 meter lång och väga upp till 7-8 ton. De finns spridda över hela världen. Späckhuggare lever tätt ihop i samma flock som de föds i ända tills de dör. De kan bli riktigt gamla ända upp till 80 år gamla.
Späckhuggarna kommunicerar med varandra genom att använda olika typer av visslingar och ljud. Varje flock har sina egna ljud, precis som vi människor har olika dialekter. De stora bjässarna kan simma i en hastighet på 60 kilometer/timme. Späckhuggarna jagar ofta tillsammans i flock på ett mycket effektivt sätt, de simmar runt sitt offer i ringar för att de inte ska fly.
Därefter delar de på bytet genom att några simmar in i ringen och äter sedan byter de plats. Deras föda är vanligtvis fisk och säl.
Segelfisk
En fisk som är ruskigt snabb är segelfisken. När de simmar kan de komma upp i cirka 100 kilometer/timme. Den kallas för segelfisk eftersom den har en jättestor ryggfena och när den simmar nära vattenytan kommer fenan upp och ger fart precis som ett segel.
Deras nos är lång och vass. Med den jagar den sin mat som oftast består av makrill, sill och andra fiskar som simmar i stim. Segelfisken kan även förlama eller döda bläckfisk med sin stora spjutnäsa.
Eftersom den här fisken är så stark och kampvillig är den väldigt populär bland sportfiskare som gärna vill få den på kroken.
Sjöleopard
Sjöleoparden är ett av de största rovdjuren i havet utanför Antarktis. De kan bli uppåt 3 meter långa. Namnet har de fått på grund av sin fläckiga päls. Med sina krokliknande tänder jagar den både pingviner och andra sälar. Sjöleoparden brukar då och då följa efter fiskebåtar för att roffa åt sig lite köttrester som kastas överbord.
Skorpionfisk
Skorpionfisken är världens giftigaste fiskart. Den finns i världens alla tropiska hav. Dess kännetecken är en hoptryckt kropp med kammar och massor med taggar på hela kroppen. Den blir mellan 45-60 cm lång. De allra flesta skorpionfiskar lever på botten där de käkar snäckdjur eller mindre fiskar. Skorpionfisken är ganska lurig och ligger gärna och väntar på att ett oftter ska komma förbi deras bo.
De är väldigt duktiga på att kamoflera sig och det är därför som de kan vara farliga för människor som vadar eller dyker. De upptäcker ofta inte fisken förräns de har trampat på den och det stick som orsakas av taggarna är ofta väldigt smärtsam.
Havsorm
Havsormar är nära släkt med kobran, men de är anpassade för leva i vatten. De finns i alla de tropiska haven. Den randiga havsormen är den allra längsta havsormen med sina 150 centimeter. Den kan vistas under vattnet under en väldigt lång tid. Havsormar är precis som andra ormar rovdjur och lever i huvudsak av fisk, fiskägg och ål.
Deras gift är ett av de allra starkaste ormgift som finns.
Manet
Maneter är ryggradslösa nässeldjur som till mycket stor del består av vatten. De ser ut som geléklumpar som guppar omkring i vattnet. På maneterna finns en del som kallas för klockan, det är som en liten boll varifrån det hänger ner långa trådar som kallas för tentakler. Den används för att fånga maten med. De flesta maneter fångar bara plankton, men det finns vissa arter som också käkar fisk. Bytet bedövas med hjälp av nässelcellerna. En manet som man oftast ser i svenska vatten är öronmaneten.
Valross
Valrossen är den största sälen i Arktis. Den lever i stora flockar. De äter musslor, snäckor och skaldjur på botten. Ibland slinker en och annan fisk ner. Man känner igen en valross på deras långa betar som kan bli hela 1 meter långa. De använder sina betar främst för att slåss med varandra, men även för att ta sig upp på isflak samt för att slå sönder tunnare is. Valrossar ser hårlösa ut, men de har en kort päls som består av små grova hårstrån. Deras hud är jättetjock, på sina ställen kan den vara hela 5 centimeter tjock. En valross väger mellan 800-1 000 kilo och den kan bli cirka 3 meter lång.
FAKTA Rubrik
Text
Så jobbar vi med nyheter