Havet Àr fyllt av spÀnnande djur
En stor del av havets liv bestÄr av pyttesmÄ djur som man inte kan se. Men det finns Àven enorma jÀttar som sÀtter skrÀck i sin omgivning. NÄgra av de djur som bor i havet, bÄde stora och smÄ, kan du lÀsa om hÀr nedan.BlÄval
SpÀckhuggaren Àr lÀtt att kÀnna igen. Deras svart-vita teckning Àr unik just för spÀckhuggare.
Foto: CHRIS PARK
Den Àter massvis med mat. Varje dag Àter de cirka 4 ton krill, som Àr en slags minirÀka. För att blÄvalen ska hinna bli mÀtt struntar den i att tugga sin mat. Den simmar istÀllet lÄngsamt framÄt med öppen mun. NÀr munnen Àr full med mat spottar den ut vattnet och kÀkar upp det goda som blir kvar.
Deras bebisar Àr inte smÄ de heller. NÀr de föds vÀger de cirka 3 ton och Àr hela 7 meter lÄng. För att de ska bli mÀtta mÄste de dricka 400 liter mjölk per dag.
HavslÀdersköldpadda
VÀrldens största sköldpadda Àr havslÀdersköldpaddan som finns utbredd över nÀstan hela jorden. Den blir ofta över 2 meter lÄng. De vÀger för det mesta mer Àn 500 kilo.
Det som skiljer den frÄn de allra flesta andra sköldpaddor Àr att den inte har nÄgot pansarskal. I stÀllet har den en tjock hud som liknar lÀder. HavslÀdersköldpaddan Àter det mesta, men den föredrar att mumsa i sig fisk, krÀftdjur och maneter.
Vithaj
Vithajen Àr en av de större nu levande rovfiskar som finns. Den Àr nog en av de mest kÀnda hajarterna mycket tack vare hajen-filmerna. De finns i de allra flesta haven runt om i vÀrlden. Vithajen kan bli Ànda upp till 8 meter lÄng och vÀga upp till 2-3 ton. Trots sin storlek Àr den vÀldigt smidig. Den kan hoppa fritt ur vattnet och nÀr den simmar kan den komma upp i hastigheter pÄ 50 kilometer/timme.
I vithajens kÀke finns cirka 300 sylvassa gaddar. I huvudsak Àter de fisk, sÀlar och sköldpaddor. Vid vissa tillfÀllen har den anfallit mÀnniskor, men inte lika ofta som man tror.
Vithajen Àr den enda hajen som med flit sticker upp huvudet ovanför vattenytan för att speja pÄ sin omgivning.
Dolksvans
Dolksvansen Àr en supergammal havsvarelse som sÀgs vara vÀrldens Àldsta överlevande djur. Den finns pÄ den Nordamerikanska Atlantkusten. Dolksvansar kan bli upp till 50 centimeter i diameter.
Deras yttre skal Àr uppdelat i tre delar. I den första delen finns det slÀta skalet som döljer djurets ögon, mun, ben, hjÀrna och hjÀrta. I mitten sitter dolksvansens gÀlar och i den sista delen hittar man svansen som dolksvansen anvÀnder sig av om den skulle hamna upp och ner pÄ rygg.
Sjölejon
Sjölejon Àr flera olika arter av öronsÀlar. De liknar pÀlssÀlar men har en trubbigare nos och deras skalle pÄminner mycket om björnars. Deras hud Àr slÀt och glÀnsande och den hjÀlper sjölejonet att bli en supersimmare.
Sjölejon finns i olika storlekar. Det nordliga sjölejonet Àr en riktig jÀtte pÄ cirka 4 meter. De kan vÀga upp till 300 kilo. Det kaliforniska sjölejonet Àr mindre i storlek, glad och lÀttlÀrt. Det Àr ofta det sjölejonet man ser pÄ cirkus ibland, som har trÀnats till att utföra olika konster.
I vilt tillstÄnd kan de vara farliga om man stör dem.
NÀr sjölejonen simmar anvÀnder de sina framfenor. De kan simma i hastigheter upp till 27 kilometer/timme.
De Àr Àven ruggigt snabba pÄ land ocksÄ. Som mÀnniska mÄste man springa för att hinna i kapp dem.
SpÀckhuggare
Det Àr lÀtt att kÀnna igen spÀckhuggaren tack vare deras svartvita teckning som Àr unik just för spÀckhuggare och deras jÀttestora ryggfenor som kan bli upp till 2 meter höga. Det Àr dock bara Àldre hanar över 20 Är som har de dÀr riktigt höga raka ryggfenorna.
En spÀckhuggare kan bli nÀrmare 10 meter lÄng och vÀga upp till 7-8 ton. De finns spridda över hela vÀrlden. SpÀckhuggare lever tÀtt ihop i samma flock som de föds i Ànda tills de dör. De kan bli riktigt gamla Ànda upp till 80 Är gamla.
SpÀckhuggarna kommunicerar med varandra genom att anvÀnda olika typer av visslingar och ljud. Varje flock har sina egna ljud, precis som vi mÀnniskor har olika dialekter. De stora bjÀssarna kan simma i en hastighet pÄ 60 kilometer/timme. SpÀckhuggarna jagar ofta tillsammans i flock pÄ ett mycket effektivt sÀtt, de simmar runt sitt offer i ringar för att de inte ska fly.
DÀrefter delar de pÄ bytet genom att nÄgra simmar in i ringen och Àter sedan byter de plats. Deras föda Àr vanligtvis fisk och sÀl.
Segelfisk
En fisk som Àr ruskigt snabb Àr segelfisken. NÀr de simmar kan de komma upp i cirka 100 kilometer/timme. Den kallas för segelfisk eftersom den har en jÀttestor ryggfena och nÀr den simmar nÀra vattenytan kommer fenan upp och ger fart precis som ett segel.
Deras nos Àr lÄng och vass. Med den jagar den sin mat som oftast bestÄr av makrill, sill och andra fiskar som simmar i stim. Segelfisken kan Àven förlama eller döda blÀckfisk med sin stora spjutnÀsa.
Eftersom den hÀr fisken Àr sÄ stark och kampvillig Àr den vÀldigt populÀr bland sportfiskare som gÀrna vill fÄ den pÄ kroken.
Sjöleopard
Sjöleoparden Àr ett av de största rovdjuren i havet utanför Antarktis. De kan bli uppÄt 3 meter lÄnga. Namnet har de fÄtt pÄ grund av sin flÀckiga pÀls. Med sina krokliknande tÀnder jagar den bÄde pingviner och andra sÀlar. Sjöleoparden brukar dÄ och dÄ följa efter fiskebÄtar för att roffa Ät sig lite köttrester som kastas överbord.
Skorpionfisk
Skorpionfisken Àr vÀrldens giftigaste fiskart. Den finns i vÀrldens alla tropiska hav. Dess kÀnnetecken Àr en hoptryckt kropp med kammar och massor med taggar pÄ hela kroppen. Den blir mellan 45-60 cm lÄng. De allra flesta skorpionfiskar lever pÄ botten dÀr de kÀkar snÀckdjur eller mindre fiskar. Skorpionfisken Àr ganska lurig och ligger gÀrna och vÀntar pÄ att ett oftter ska komma förbi deras bo.
De Àr vÀldigt duktiga pÄ att kamoflera sig och det Àr dÀrför som de kan vara farliga för mÀnniskor som vadar eller dyker. De upptÀcker ofta inte fisken förrÀns de har trampat pÄ den och det stick som orsakas av taggarna Àr ofta vÀldigt smÀrtsam.
Havsorm
Havsormar Àr nÀra slÀkt med kobran, men de Àr anpassade för leva i vatten. De finns i alla de tropiska haven. Den randiga havsormen Àr den allra lÀngsta havsormen med sina 150 centimeter. Den kan vistas under vattnet under en vÀldigt lÄng tid. Havsormar Àr precis som andra ormar rovdjur och lever i huvudsak av fisk, fiskÀgg och Äl.
Deras gift Àr ett av de allra starkaste ormgift som finns.
Manet
Maneter Àr ryggradslösa nÀsseldjur som till mycket stor del bestÄr av vatten. De ser ut som geléklumpar som guppar omkring i vattnet. PÄ maneterna finns en del som kallas för klockan, det Àr som en liten boll varifrÄn det hÀnger ner lÄnga trÄdar som kallas för tentakler. Den anvÀnds för att fÄnga maten med. De flesta maneter fÄngar bara plankton, men det finns vissa arter som ocksÄ kÀkar fisk. Bytet bedövas med hjÀlp av nÀsselcellerna. En manet som man oftast ser i svenska vatten Àr öronmaneten.
Valross
Valrossen Àr den största sÀlen i Arktis. Den lever i stora flockar. De Àter musslor, snÀckor och skaldjur pÄ botten. Ibland slinker en och annan fisk ner. Man kÀnner igen en valross pÄ deras lÄnga betar som kan bli hela 1 meter lÄnga. De anvÀnder sina betar frÀmst för att slÄss med varandra, men Àven för att ta sig upp pÄ isflak samt för att slÄ sönder tunnare is. Valrossar ser hÄrlösa ut, men de har en kort pÀls som bestÄr av smÄ grova hÄrstrÄn. Deras hud Àr jÀttetjock, pÄ sina stÀllen kan den vara hela 5 centimeter tjock. En valross vÀger mellan 800-1 000 kilo och den kan bli cirka 3 meter lÄng.
FAKTA Rubrik
Text
SÄ jobbar vi med nyheter LÀs mer hÀr!