Hashtaggen #metoo (”jag också”) har nått monumental spridning världen över.
Allt har sin bakgrund i uppgifter om Hollywood-mogulen Harvey Weinstens sexuella trakasserier mot en lång rad kvinnor (se faktarutan).
Avslöjandet har skapat en våg av sociala nätinlägg. Kända och okända kvinnor har öppet berättat om övergrepp, kränkningar, våldtäkter – och med ett unisont krav om att "nu-är-det-nog!"
Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) hyllar kampanjen och kvinnors mod att öppet våga berätta:
– Det här är inte privata frågor för enskilda kvinnor, utan det här är ett samhällsproblem, säger hon till SVT.
– Jag längtar efter att se män som visar sin solidaritet, män som tar avstånd från detta. Inte för att män som grupp är skyldiga, men för att kvinnor står för nästan all kamp för jämställdhet. Män måste stå på kvinnornas sida, säger Åsa Regnér.
Konstnären Stina Wollter, artisten Peg Parnevik, programledaren Jessica Almenäs, komikern Karin Adelsköld, journalisten Cissi Wallin och artisten Sarah Dawn Finer finns med och berättar sina historier.
Så även riksdagsledamot Hannah Bergstedt som mött män genom åren som tafsat, kladdat, förödmjukat, skrikit hora, och en som utsatte henne för ett regelrätt övergrepp som tioåring.
"Jag vill inte ha sympatier, jag vill ha förändring", skriver hon som slutord i ett långt Facebookinlägg.
"Bara ett fåtal gånger har en man som sett (kränkningar) gjort något för att hjälpa. En av dem gifte jag mig med, den andra fick vara vår vigselförrättare."
"Och man blir så jäkla tacksam när någon säger ifrån. Det gör mig rätt förbannad. Att vara tacksam för sådant som borde vara en självklarhet", skriver Hannah Bergstedt.
Inlägget innehåller en rad konkreta önskningar:
"Jag hade önskat att någon istället för att berätta hur jag skulle ändra mig, akta mig, i alla fall också sagt: säg ifrån!"
"Jag önskar att alla föräldrar skulle prata med sina barn om att man respekterar sin egen kropp och bara får röra vid varandra om båda vill det. "
– Det borde vara självklart att man på alla skolor och arbetsplatser tog tag i den här typen av problem så fort de uppstår, säger Hannah Bergstedt till PT.
Hon pekar på en "tystnadskultur" som hindrar kränkningar från att komma upp till ytan.
– De som vågar berätta möts ibland av ifrågasättanden, i värsta fall ett skuldbeläggande och det är allt annat än bra, säger hon.