Kanhända har ni följ med i räntedrevet - som drog i gång med Riksbankens sänkning av reporäntan (styrräntan) med 0,25 procentenheter till 1,75 procent.
Det skedde dagarna före jul och en dylik dipp brukar påverka bankernas marknadsräntor.
Dock ej denna gång.
Höjde istället
Bankerna höjde istället utlåningsräntan strax i n n a n riksbankschef Stefan Ingves kom med sin förväntade "morot" - och efter beskedet fick de högre bolåneräntorna stå kvar, utan påverkan av Ingves ekomedicin.
Först efter kritik från finansmarknadsminister Peter Norman och pekpinnar från Finansinspektionen har bankerna sänkt sin tremånadersränta - men priset för lånekunderna är ändå högre än för en månad sedan.
- Jag begriper att detta skapar ilska och irritation hos många privatpersoner, och med all rätt, säger Erik Hägglöv, bankchef i Piteå.
- Men bakgrunden är komplicerad, varken enkel att förklara eller förstå, menar han.
Det finns, enligt Hägglöv, ett före och efter hösten 2008 - med en världsomspännande finanskris emellan - som starkt påverkat det ekonomiska spelet.
- Före krisen var räntorna mera parallellstyrda, följsamma, av förändringar av till exempel riksbankens reporänta.
Lån för egen utlåning
Efter finanskrisen blev det dyrare för bankerna att låna pengar, för att finansiera sin egen utlåning.
- För oss handlar det om lån med långa löptider. Det i sin tur innebär att en sänkning, som nu, av reporäntan, inte får det omedelbara genomslag på bolånen som man skulle kunna förvänta sig, förklarar Mattias Sandberg, finanschef vid Sparbanken Nord.
- Före finanskrisen, och då diskontot fungerade som verktyg, var det betydligt enklare med snabba, direkta förändringar, säger Hägglöv.
"Sänkningar kommer"
- Nu kommer det säkert att bli sänkningar på bolåneräntan, men med viss eftersläpning. När och i vilken omfattning är omöjligt att sia om.
Marknaden har unisont tippat på fler sänkningar av reporäntan i olika steg under året. Vid nästa årsskifte kan reporäntan ligga på 0,75-1,25, enligt olika bedömare.
Riksbanken har varken sagt bu eller bä.
- Det finns anledning att försöka verka för en fortsatt hög efterfrågan och tillväxt. Visserligen går det bra för många basindustrier i norr, men det finns också mörka moln på himlen med rätt många konkurser inte minst i Pite älvdal, säger Erik Hägglöv, vd vid Sparbanken Nord i Piteå.