Hård kritik mot bun-politiker

Lärarkåren på Pitholmsskolan rasar mot barn- och utbildningsnämnden. Spetsutbildningarna som skolan vill starta i matematik och engelska blir inte av eftersom nämnden inte tar upp ärendet.- Odemokratiskt, tycker Eva Bergström Westerberg, språklärare.

Det är matematiklektion för klass 8C på Pitholmsskolan och Robin Holm jobbar hårt med sina räkneexempel. Skolans förhoppning om en spetsutbildning i ämnet verkar dock slås i spillror.

Det är matematiklektion för klass 8C på Pitholmsskolan och Robin Holm jobbar hårt med sina räkneexempel. Skolans förhoppning om en spetsutbildning i ämnet verkar dock slås i spillror.

Foto: Sanna Eriksson

PITEÅ2011-10-21 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

PT har tidigare berättat om försöksverksamheten med spetsutbildningar som inleds höstterminen 2012. 28 skolor har ansökt hos Skolverket om att få starta verksamheten och Pitholmsskolan är en av dem.

Högstadieskolan har haft en arbetsgrupp med fyra lärare och två rektorer som tagit fram en ansökan om spetsutbildningar i matematik och engelska.

Tryck uppifrån
Dokumentet har sedan skickats in till Skolverket, men ansökan saknar underskrift från ansvariga politiker i barn- och utbildningsnämnden. Nu faller allt eftersom nämnden inte tar upp frågan på sitt möte 26 oktober.

- Vi är jättebesvikna. Det vi vänder oss emot är att nämnden inte ens tar upp ärendet. Om politikerna tittar på vår ansökan och konstaterar att spetsutbildningar inte är bra så hade vi nöjt oss eftersom det skulle vara ett demokratiskt beslut, säger Ingrid Pihl, medlem i arbetsgruppen samt lärare i svenska, engelska och franska.

Det är högst tio skolor i landet som årligen får möjlighet att starta spetsutbildningar under tiden försöksverksamheten pågår. Pitholmsskolans ansökan verkar stå sig bra i konkurrensen - kanske mycket beroende på att Skolverket försöker fördela spetsutbildningarna över hela landet.

- Skolverket ringde hit förra veckan och undrade om det var klart med underskrift från politikerna. Jag berättade att ärendet skulle tas upp på mötet 26 oktober. Då sa den som ringde att Skolverket skulle vänta tills dess och det tolkar vi som att vår ansökan var intressant, säger Rita Eriksson, rektor på Pitholmsskolan.

Personalen på skolan har känt ett tryck uppifrån att profilera verksamheten och visa vad man är bra på - inte minst på grund av den ökade konkurrensen från friskolorna.

- Den här idén presenterade vi redan i höstas och områdeschefen tyckte initiativet var positivt. Nu tar inte nämnden upp ärendet och vi blir upprörda när vi inte förstår skälet - det känns odemokratiskt, säger Eva Bergström Westerberg, lärare i engelska och franska.

Krångliga regler
Tanken var att totalt 30 elever skulle gå spetsutbildningarna på Pitholmsskolan - 15 i engelska och 15 i matematik.

- För att börja spetsutbildningen i årskurs sju måste man ha minst godkänt i ämnet i sexan. Om det skulle vara fler sökande än antalet platser så skulle vi ha gjort urvalet via intervjuer. Eleverna på spetsutbildningarna skulle ha bildat en klass och gått vanlig grundskola som alla andra. Fördjupningen i engelska och matematik skulle de ha haft på elevens val, berättar Ingrid Pihl.

Men nu blir det alltså inga spetsutbildningar på Pitholmsskolan nästa höst. Ovilja hos politikerna och krångliga byråkratiska regler sätter stopp för detta (se separat artikel).

- Vi har meddelat Skolverket att det inte blir någonting och frågat om det är möjligt att återkomma ett annat år. Det är det eftersom försöksverksamheten med spetsutbildningar pågår i tre års tid, säger Rita Eriksson.

FAKTA Spetsutbildningar

Spetsutbildningarna inom grundskolan avser matematik eller naturorienterande ämnen alternativt samhällsorienterande eller humanistiska ämnen. För elever i spetsutbildningen kommer det att vara möjligt att läsa gymnasiekurser i det ämne eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot.

Utbildningen kan inriktas mot något eller några av ämnena matematik, naturorienterande ämnen (biologi, fysik och kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap), engelska och/eller språkval.

Av samtliga spetsutbildningar inom försöksverksamheten ska högst 15 utbildningar avse matematik eller naturorienterande ämnen och högst 15 utbildningar samhällsorienterande eller humanistiska ämnen.

För att bedöma elevernas kunskaper i det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot får tester och prov användas för antagning eller som grund för urval mellan sökande till utbildningen. Elever från hela landet ska tas emot till spetsutbildningen.Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om