Släktnamnet ändrades senare, av okänd anledning, till Robsahm för att därefter, i samband med adelsutnämningen år 1819, bli af Robson.
Märkligt är att Fredrik Magnus Robsons död och begravning inte finns antecknad i vare sig Piteå stads- eller Piteå landsförsamlings kyrkoböcker. Enligt tillgängliga militära rullor avled han i maj 1852 i en ålder av 45 år och fick sitt sista vilorum strax intill huvudingången till Piteå kyrka. Vad dödsorsaken var framgår inte. Robson var ogift.
Gravstenen över Fredrik Magnus Robson blev med tiden anfrätt och texten allt svårare att uttyda. För en tid sedan fick den en finputsning av en stenkonservator. Laven hade bitit sig ordentligt fast. Sedan den skrapats bort går texten åter att läsa.
Fredrik Magnus af Robson föddes i Stockholm Han var son till bergsrådet Carl Magnus af Robson och hans hustru Elisabeth Naria Grahl.
Fadern hade ett intressant förflutet. I mars 1819 erhöll han kungligt tillstånd att för sig och den, som adliga värdigheten tillfaller, kalla och skriva sig af Robson.
Han var verksam som bergsråd vid Bergskollegium och avled 1840, Under somrarna 1797, 1798, 1799 och 1800 samt vintern 1798 vistades Carl Magnus Robson i Norrbotten och Luleå lappmark, under vilken tid friherre Samuel Hermelin lät anlägga Selets, Svartå och Törefors bruk samt Edefors och Göljens masugnar. Robson var då med att författa kartan över Gällivare järnmalmsberg som en geografisk karta över Luleå, Råneå, över- och Nederkalix samt Luleå lappmark. Den visade även på Hermelins, privilegier över bruks- och odlingsdistrikter av omkring 200 kvadratmil. Kartan, ytterligare tillökad som länskarta, har sedan använts över Norrbotten.
Sonen Fredrik Magnus, var den andra i barnaskaran i faderns första äktenskap. Efter studentexamen blev det en militär bana. Han utnämndes till sergeant 1828, sedan fänrik vid Västerbottens regemente. Fredrik Magnus tog även fortifikations-, artilleri- och topografisk examen. Efter utnämningen till fänrik och sedan löjtnant 1836 placerades Fredrik Magnus af Robson vid Norrbottens fältjägarkår för att där slutligen avrunda sin militära bana som kapten .
Under sin tjänstgöringstid var Fredrik Magnus Robson verksam vid Torneå kompani och därefter vid Råneå kompani och slutligen vid Luleå kompani fram till 1851. Till meriterna hör att han var adjutant vid VI militärdistriktet åren 1834-1838.
Tillsammans med Frans Adolf von Schéele gjorde Fredrik Magnus Robson år 1827 en resa genom Lappmarken över Gällivare till Norge.
Under resans gång förde de en gemensam resejournal, där Robson infogat en mängd kartor och teckningar samt några akvareller föreställande samer. Resejournal finns numera i Kungliga biblioteket i Stockholm.
Noteras kan att den avslutande akvarellen i journalen, utförd av Robsons hand, benämns.
”Kaitom lappflicka aftecknad under Gudstjensten i Nattavara den 19 aug. 1827”.
Flera av teckningarna avbildar endast fjällkonturer med angivande av olika lokaliteters färger. I några fall har han finns landskapsvyer genom tillfogande av bebyggelse
Von Scheele var bergmästare. Han gjorde flera utländska resor, studerade bergshanteringens utveckling i andra länder samt meddelade i tidskrifter och årsberättelser sina iakttagelser och rön, under det han försökte modernisera sin hemorts bergshantering. Han grundade också bergsskolan i Filipstad.
Fredrik Magnus af Robsons äldre bror, Carl August, född 1805, blev major och var verksam i Stockholm. De två yngre bröderna, Henrik, född 1813 var verksam som kontraktsprost och kyrkoherde i Arboga och Albert, född 1821, innehade disponentbefattningen vid Aspa bruk i Örebro.