I Marcus Isakssons stuga hänger fyra gamla bilder på väggen. Det är svartvita påminnelser om tiden när ön inte var ett semesterparadis utan en karg förutsättning för inkomst och överlevnad.
Marcus föräldrar köpte stugan på sjuttiotalet av Asta Björklund, dotter i en av de äldsta fiskarsläktena på ön. Astas son Tomas sitter med en kaffekopp utanför en annan stuga ett stenkast bort. Ytterligare en bit bort ligger platsen där hans mormor och morfar levde under fiskesäsongen i början av 1900-talet.
Tomas berättar hur flera av stugorna har bytt ägare inom familjen. Den han äger i dag tillsammans med sin bror ägdes tidigare av hans morbror, sedan av hans mamma, och kommer att gå i arv till hans barn.
– Jag sprang omkring här hela somrarna, säger han om sin barndom och berättar om båtfärderna från Svartnäsudden då han låg och sov i båtens för.
– Havet har präglat mig otroligt mycket genom livet.
Trådarna mellan familjerna som äger stugorna på Stor-Räbben är många och inte helt enkla att reda i. De flesta av dem går tillbaka till 1800-talet när framför allt männen i familjerna livnärde sig som fiskare. Räbben var det största fiskeläget i Norrbottens skärgård på den tiden och de som fiskade här kom från Bertnäs, Norrfjärden och Kopparnäs.
Öns historia sträcker sig mycket längre bakåt än så. Det finns spår av säljägare som bodde här under järnåldern, det vill säga på 500-talet. Båken, det 15 meter höga mörka tornet som stoltserar på öns södra del byggdes första gången på 1700-talet för att guida sjöfarare rätt.
År 1988 lade Åke Bergstedt, den siste yrkesfiskaren på Stor-Räbben ner redskapen för gott. Därmed tog en era slut men efterföljdes av en annan. I dag hittar man många vuxna på ön som tillbringat sina barndoms somrar här tillsammans med den sista generationen fiskare. Lugnet och stämningen gör att de återkommer år efter år. Marcus Isaksson är en av dem.
– Vi åker ut tidigare och tidigare på säsongen, säger Marcus som fått sin sambo Ingela Lidström att känna samma kärlek till fiskebyn och naturen här. De har försiktigt renoverat köket i den ärvda stugan men bland annat sparat 70-talstapeterna i den lilla salen. Båda två berättar om friden de känner när de kommer hit. Tack vare bra teknik kan de ibland sköta sina jobb från skärgården.
I slutet av femtiotalet var John Landstedt en av de första "ickefiskare" som köpte stuga på Räbben. Ett hus som byggts på 1920-talet. I dag har Landstedts barnbarn Håkan Lindberg i sin tur sina barnbarn springande bland tuvorna på ön. Abborr-röken går varm när han berättar om sin stuga som är den enda med takförsedd altan.
– Familjen som byggde den hade bott i USA och frun ville absolut ha en veranda i amerikansk stil.
När Håkan var liten hade han många jämnåriga att leka med. I takt med att nya generationer tar över varierar antalet yngre. Håkans dotter Linda kommer alltid tillbaka och hennes barn Louie, 7 år och Nora, 5, längtar hela vintern tills det är dags att åka ut.
– De allra flesta som har stugor här kommer varje sommar. Även om de bor söderut eller utomlands, berättar Håkan.
Längre norrut på ön finns det mindre fiskeläget Svarthällan, omgärdat av sten och strand. Ett utflyktsmål för någon av promenaderna man kan göra som besökare. Både natur och kultur breder ut sig som ett smörgåsbord. Norrut finns stränder och i söder magnifika klipphällar. På sommaren kör turbåten till Stor-Räbben och en av kommunens uthyrningsstugor ligger nära piren för den som vill leva skärgårdsliv för ett tag.