Fartkameror blir en allt vanligare metod för att hålla nere hastigheten på vägarna. 4 219 fartöverträdelser har registrerats i Piteå kommuns fartkameror till och med november 2018. Den sträcka som har flest fartsyndare är den efter väg 374 i Pålberget där 786 förare registrerades. Men kamerorna efter E4 i Rosvik ligger bara fem ärenden efter, där registrerades alltså 781 fortkörare.
Den vältrafikerade väg 97 mellan Luleå och Boden är den sträcka i Norrbotten där flest får böter, 839 stycken.
Men enligt chefen för polisens ATK-sektion i Kiruna, Anders Drugge, har antalet ärenden inte förändrats nämnvärt de senaste åren.
– Nej, det är ungefär som det brukar, säger han och tycker att hastighetsanpassningen på sträckorna är mycket bra.
Två procent kör över gällande gränser när de passerar kamerorna, men ögontjänandet är självklart stort, menar han.
– Ja, när man passerat kameran ökar man farten, men medelhastigheten kommer aldrig upp i samma hastighet som innan kamerorna fanns efter sträckorna.
De senaste fartkamerorna som monterades upp i Piteå kommun sitter på 70-sträckan i Böle/Käcktjärn och är fyra till antalet. Dessförinnan var det väg 373 (Arvidsjaurvägen) där två kameror sattes upp vid Fagervik i Svensbyn i slutet av 2017.
Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Trafiksäkerhetskameror bidrar till sänkt hastighet, vilket räddar liv.
De nuvarande knappt 2 000 trafiksäkerhetskamerorna i Sverige räddar cirka 20 liv per år. Dessutom räddas fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken.
Länet har 80 fartkameror vilket är dubbelt så många som för fyra år sedan. 16 av dem finns i Piteå kommun.
35 procent av de foton som tas av en fartkamera leder till böter.
– Det beror ju på att vi har föraransvar i det här landet, så i varje enskilt ärende måste vi kunna fastställa förarens identitet. Där inverkar yttre omständigheter som regn, snö, smuts på kameralinsen, säger Anders Drugge.
Det förekommer också att förare vickar ner solskyddet av fel anledning.
Anders Drugge vill slå hål på myten om att det inte finns kameror i alla stolpar.
– Förr i tiden var det mycket mer manuell hantering med kamerorna, vi lyfte ut innanmätet. Numera är det helautomatiska kameror och informationen skickas digitalt. Det här började vi med i slutet på 2006.