Undangömd donation
Piteåborna fick då stifta bekantskap med såväl Winblad som insekternas värld, när han med håven gav sig ut för att utöva sin hobby. Dagfjärilar var han stora specialitet. Under sin aktiva tid företog han sommartid långa resor runt om i landet. Semestern bestod i att fånga insekter som sedan preparerades, klassificerades och etiketterades för att därefter monteras i lådor. De senare momenten utfördes under de långa vinterkvällarna i Piteå.Under senare delen av 1950-talet gjorde Winblad storslagna donationer till skolorna i Piteåbygden, framförallt Christinaskolan. Det var ett stort antal lådor dagfjärilar och svärmare. En samling som i början av 1960-talet utökades med sländor och spinnare. Samlingen kompletterades senare med humlor.
Därmed kunde Piteåskolan stoltsera med en av Sveriges förnämligaste insektssamlingar, vilken användes vid undervisning i de högre klasserna och speciellt då för specialintresserade elever. Allt fanns sedan under många år till beskådande i det biologimuseum som skolan hade. Numera är en stor del skolans förnämliga samling nedpackad i källarutrymmen.
Även Lunds universitet hör till de som fick motta bidrag ur den enorma samlingen, vilken blivit till nytta och nöje för de insektsintresserade.
Sällsynta arter
Det låg ett enormt arbete bakom samlingarna. Gustaf Winblad hade själv fångat alla insekterna och preparerat dem. Fångstplatserna var också i högsta grad varierande.När Winblad på ålderns höst summerade ihop sitt samlande kunde han bland annat konstatera att trollsländekollektionen var den mest representativa i hela Sverige.
Ett praktexemplar fanns representerar i samlingen, en mycket sällsynt slända vars latinska namn är Ophigomphus serpentinus. Winblad var, när sländan infångandes, den ende svensk som lyckats få tag på exemplaret. Han fångade sländan norr om polcirkeln vid Torneälven.
I sin ägo hade han även alla arter av humlor som passerat luftrummet i Sverige. Winblad påträffade även nya fjärilsarter när han med håven vistades ute i naturen och där umgicks med de små fladdrande varelserna.
En av de rara arter han hade i sin samling var dårgräsfjärilen, som hittades på Gotland efter att ha varit borta från svenska marker i cirka 100 år. Den arten hade faktiskt Winblad några exemplar av.
Egna upptäckter
Den Winbladska avdelningen för dödskallefjärilar var också unik så tillvida att det var en av de största i Sverige.Några av exemplaren var infångade i Piteåbygden.
Ett annat rart exemplar i raden av fjärilar han fångade in och preparerade var en åkervindessvärmare. Den infångades med håven i Bergsviken i början av 1950-talet och som då var den nordligaste fyndplatsen vetenskapen kände till i vårt land.
Gustaf Winblad upptäckte också två tidigare okända fjärilsarter som sedan fick bära hans namn. En nätfjäril med det latinska namnet Melita cinxia winbladii och en gräsfjäril som fått den latinska beteckningen Coenonympha pamphilus winbladii.
Winblad var också ett känt namn i jakt- och skyttekretsar. Han var för övrigt även en av initiativtagarna till Piteå jaktskyttesällskap. Winblad dog i oktober 1968.