"Slavägaren hade total makt och slavarna kunde inte gifta sig eller bilda familj. Det levde ett oerhört begränsat liv", berättade Fredrik Thomasson.
Under onsdagskvällen föreläste Fredrik Thomasson inför en stor publik på Piteå stadsbibliotek om sin bok ”Svarta S:t Barthélemy: människoöden i en svensk koloni 1785–1847”.
– Det känns otippat att en ö som S:t Barthélemy har en vänort, otippat och intressant, säger Fredrik Thomasson om att befinna sig i Piteå.
Många Piteåbor känner inte till att ön har ett mörkt förflutet. När S:t Barth togs i besittning 1785 blev Sverige slavnation.
Under tio års tid har historikern Fredrik Thomasson forskat om tidsperioden. Detta genom att gå igenom rättegångsprotokoll från den svenska domstolen på ön. Här bedrevs svensk och internationell slavimport och handel med slavar från Afrika under nästan 100 år.
Ett 60-tal personer hade samlats för att lyssna på historikern Fredrik Thomasson som presenterades av Kristina Englund, Piteå stadsbibliotek. Föreläsningen arrangerades i samarbete med Akademibokhandeln.
I den svenska slavlagen från 1787 kunde man läsa att: "Slavägare ska så ofta de anser att deras slavar förtjänar det, kedja fast dem och piska dem med spö eller rep, dock får varje straff ej överskrida 29 piskslag".
– Den svarta befolkningen levde i nästan total rättslöshet, säger Fredrik Thomasson som menar att det är svårt att föreställa sig hur svårt och begränsat liv de levde.
Så här kunde det se ut i huvudstaden Gustavia på 1860–1870-talet. Fattigdomen var utbredd i den svenska kolonin och många hus hade förstörts i orkaner och bränder.
Det var under en resa till Italien som Fredrik Thomasson träffade en dansk historiker som forskade om den danska kolonisationen, idén väcktes då att forska kring Sveriges roll som slavnation på S:t Barthélemy.
Han upptäckte att det bara fanns två avhandlingar i ämnet, från 1889 och 1951, men ingen som konkret berättade om hur det egentligen var.
– Jag ville visa hur livet var för den svarta befolkningen i den här svenska kolonialmakten. Både för slavar och för fria svarta.
Klassisk bild från kajen i huvudstaden Gustavia, från 1800-talets första decennier.
Att Sverige överhuvudtaget har ägnat sig åt slavhandel har inte varit så allmänt känt – eller något som fallit i glömska.
I Sverige försvann träldomen redan i början av 1300-talet. Men Fredrik Thomasson är övertygad om att man i Sverige var väl medveten om vad som pågick i Karibien.
– Sverige var som vilken slavnation som helst, vi var varken bättre eller sämre än någon annan, säger han.
Hamnmagasinet var innan det revs känt som "Slavhuset" och möjligen användes det för förvaring av slavar som lastades av i Gustavia inför försäljning.
Hans bok har hyllats av recensenter och fått stor uppmärksamhet. Den trycks nu i en andra upplaga.
Fredrik Thomasson tror att boken kom rätt tiden och att vi nu är mogna att ta itu med vår mörkare historia.
– Det finns också kopplingar och paralleller mellan det som hände i Karibien och hur den svenska staten har behandlat samerna här uppe.