Många kommer till kafét för att spela, umgås och fika. Men ägaren Joakim Lundgren har noterat att alla inte alltid mår så bra. Så är det viktigt att ha personal som ser det och kan agera.
När Ida Tallhed letade efter någon form av sysselsättning kom tanken att fråga Joakim Lundgren, om hon kunde få göra den på kaféet.
De kände varandra litegrann sedan tidigare och svaret blev "ja".
Han visste inte exakt vad hon varit med om tidigare, men av en slump fick han mer insyn.
– Jag satt i bilen och slog på studentradion, då hör jag en kvinna berätta anonymt om sexuella övergrepp i barndomen. Jag kände igen rösten och förstod att det var Ida. Då tänkte jag att: "Kan hon berätta om det i radion så kan hon säkert berätta för mig också", så jag frågade henne.
I dag vet han mycket kring de övergrepp Ida utsatts för och menar att det är oerhört viktigt för honom som arbetsgivare, för att kunna göra rätt anpassningar.
– Som om jag exempelvis ska passera Ida i köket där det är lite trångt. Då går jag inte förbi henne med magen mot henne, utan rygg mot rygg för att det ska kännas mer neutralt.
För Ida, som lider av PTSD, är det viktigt att det finns "flyktvägar". Till en början var det jobbigt att vara i butiken i Gallerian, men i dag går det bättre. Men när hennes ångestattacker kommer är det något han ser och har förståelse för.
Under Idas föreläsning på psykiatriveckan fanns han med på scenen som stöd.
– Men jag har förstås märkt att det påverkat henne och att hon mått sämre en tid, både innan föreläsningen och nu efteråt.
Café på Bit vill vara "stans största vardagsrum" och driver även en butik i Gallerian.
Café på Bit, kallat "stans största vardagsrum", är ett kafé där man kan träffas, spela olika typer av spel, umgås och köpa fika och smörgåsar.
Joakim Lundgren anställer gärna personer med psykisk ohälsa i bagaget, han menar att han på det viset får "guldkornen".
– Det har blivit så, jag har märkt att de gäster som kommer hit inte heller alltid mår så bra. Har du personal som också har erfarenhet av psykisk ohälsa så ser de det direkt och tar hand om de personerna.
Han menar att det på Café på Bit alltid finns tid för ett samtal eller en kram.
– Vi är inget vanligt kafé. Sitter någon ensam hela tiden så får man vara beredd på att få frågan "Hur är det med dig?".
Ida berättar att hon brinner för ungdomar som kommer till kaféet och har en nära kontakt med polisen och fältarna.
– Om jag ser att någon mår dåligt är det mitt ansvar att göra någonting. Jag vill inte vara en vuxen som bara går förbi och inte agerar.
– Ja, du är en helt unik resurs, säger Joakim.