– Tandläkarbristen och de långa köerna är besvärande, medger Jonas Thörnqvist, divisionschef för Folktandvården i Norrbotten.
– Vi skulle behöva anställa minst 20 allmänpraktiserande tandläkare och jag skulle direkt kunna anställa alla som anmälde sitt intresse, särskilt om de var helt klara och inte i behov av handledning, säger han.
Thörnqvist, som tillträdde som tandvårdschef så sent om 1 april i år, har tidigare haft samma uppdrag under åren 2013–2015. En jämförelse av situationen då och nu ger närmast hisnande resultat.
– 2013 fanns 120-130 allmäntandläkare i länet, i vart fall mer än 100 heltidare, säger Thörnqvist. I dag finns det 52 – och då ska man också veta att 46 av dessa 52 "går åt" till barntandvården.
I hela länet finns alltså sex tandläkare som kan ta emot övriga patienter och då enligt en prioriteringsordning som gör att friska vuxna utan akuta besvär har liten eller ingen chans att få en tid.
Trots att antalet tandläkare halverats har Folktandvården samma uppdrag, vilket naturligtvis får konsekvenser.
– Men alla som har akuta besvär får hjälp direkt, poängterar tandvårdschefen.
Folktandvårdens prioriteringsordning är som följer: 1) Akut hjälp till vuxna och barn 2) Planerad tandvård för barn 0– 23 år 3-4) Planerad vård för patienter 80+ och patienter med olika omsorgsbehov och slutligen 5-6) Planerad vård för friska, vuxna norrbottningar.
Det sistnämnda, att friska vuxna är lägst prioriterade, innebär att alla friskvårdsavtal sagts upp eller kommer att sägas upp och att väntetiden för en vanlig kontroll blir drygt fem år.
– Men det är också en myt att man måste gå till tandläkaren en gång om året, beroende på munstatus är längre intervaller fullt tillräckligt i och med att man får hjälp omedelbart om akuta problem skulle uppstå, säger Thörnqvist.
Coronapandemin har också gett nya problem, främst av ekonomisk karaktär:
– Nu kan vi ju inte kalla exempelvis 70+-patienter som normalt kanske skulle velat ha inplantat och proteser och annat icke akut, som skulle gett oss viktiga intäkter.
Men Thörnqvist ser inte nattsvart på tillvaron.
– Nej, vi har aldrig haft så många vikarier från utbildningarna som nu och vi har också utlandsrekryteringar på gång, säger han.
Problemet är bara att många rekryteringar drar vidare till Stockholm, Göteborg och Malmö efter något år.