Gruppterapi bra för barn till missbrukare

MISSBRUK. Uppskattningsvis 200 000 barn och ungdomar har föräldrar som missbrukar. Bara en procent av dem får hjälp att i grupp bearbeta och utrycka vad de känner. Långt ifrån alla kommuner erbjuder den möjligheten, men i Piteå finns det.

Piteå2005-11-25 00:00
Thomas Lindstein, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, föreläste på torsdagen i Öjebyn om metoder för att arbeta med barn och ungdomar till missbrukare och han tog också upp vilka förändringar som skett inom barn- och familjevården de senaste tio åren. Lindstein har skrivit flera böcker om ämnet och bland åhörarna i IOGT:s lokal fanns företrädare för socialtjänsten, polisen och kyrkan.

- Tyvärr är det glest med den här typen av gruppverksamhet i norra Norrland, men Piteå är ett positivt undantag. Här finns möjligheten för barn att i grupp få gestalta vad de känner och utbyta erfarenheter med andra barn i samma sitaution. Genom samtal, övningar och lek får de verktyg att möta den verklighet de lever i.

Arbeta i grupp

Även om det inte finns barngrupper i alla kommuner, så är det en verksamhet som ökat kraftigt på senare år. Thomas Lindstein uppskattar att minst 200 000 barn och ungdomar lever med missbrukande föräldrar. Cirka en procent får hjälp via barngrupp.

- Alla är inte i behov av det här stödet. Gruppverksamhet passar inte heller alla, men de undersökningar som gjorts visar att de allra flesta som får möjlighet är positiva. Egentligen handlar det om ett slags självhjälp, om än med professionell pedagogik i botten.

Thomas Lindstein pekar också på en del andra områden som har med problematiken att göra. Han lyfter fram familjecentraverksamhet som numera finns i ett stort antal kommuner. Ett bra sätt för socialtjänsten att möta föräldrar och barn i en normal miljö. Här finns möjlighet att tidigt stötta de som har behov.

Inte odelat positiv

Ett annat fenomen är kontaktfamiljer som vuxit kraftigt på senare år. Lindstein är inte odelat positiv.

- Som stöd och avlastning är det naturligtvis bra, men om kontaktfamiljen dessutom förväntas vara "behandlande" handlar det snarast om en nedrustning av de professionella stödåtgärderna. Och vad kontaktfamiljer ger vet ingen, det finns inga undersökningar.

Professor Lindstein är också tveksam till att allt fler barn och unga placeras på institution. Han ser det som en kommersialisering av barnavården.

- Många familjehem har gjorts om till små behandlingshem för barn. Det är dyrt och resultaten är tveksamma.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om