God travkultur redan i 1900-talets början

<br /><br />Orden fälldes faktiskt redan 1903, i samband med att det i Piteå i mars månad arrangerades en stor travtävling, Norrbottens derbydag. Och syftade på de personer i Piteå som lyft fram tävlingarna och som hade erfarenhet redan från början av 1880-talet av travtävlingar.<br /><br />En deltagare i Stockholmstävlingar, och andra kända travtävlingar, uttalade sig att banan i Piteå var den bästa han skådat.<br /><br /><h3>Stor uppslutning</h3><br /><br />Hela bygden hade mött upp till det för orten ovanliga skådespelet, en travtävling i större skala. 3000 personer fanns på plats. Från alla håll strömmade människor till Norrbottens gamla "huvudstad" Piteå.<br /><br />Överallt i staden flaggades det. Gatorna räckte näppeligen till för de trafikerande. Många hade rest in till staden inte bara från ikringliggande landsbygd utan även från andra håll.<br /><br />"Den stora uppslutningen ställer i utsikt att även kommande arrangemang travklubben kommer att ha ögonen riktade åt vårt håll när det blir frågan om en ny derbydag" skriver tidningen Norrbottens-Posten.<br /><br />Återkommande travtävlingar blev det också under ett antal år på södra stadsfjärden, vilka för övrigt gav åtskilliga paragrafer till protokollen när Piteå nykterhetsvänners samarbetskommitté sammanträdde. Nykterhetsvännerna lyckades också med sina argument begränsa utskänkningen i Piteå och som alternativ under tävlingsdagarna få arrangörerna att tillhandhålla kokt mjölk som motvikt till alkoholen.<br /><br /><h3>1000-meters bana</h3><br /><br />Bodens kommunalråd Olle Lindström, med viss uppbackning, hör till de som i dagens debatt om en året-runt-bana på Haraholmen slagit bakut. En anläggning som skulle möjliggöra travträning året runt. Oron är nämligen stor att projekt Haraholmen på sikt blir en tävlingsanläggning och därmed konkurrerar med travtävlingarna i Boden. Vad som än utmynnar av projektet kan dock konstateras att Bodentravet, som såg dagens ljus 1943, ingalunda är en gammal företeelse. Detta sett till att det redan i början av 1900-talet anordnades travtävlingar i Piteå. De ägde rum vintertid, på isen vid Lövholmen. Publikdragande arrangemang med Norrbottens läns travklubb som arrangör. Banan vid Lövholmen var 1000 meter i längd. Till tävlingen 1903 hade anmälts 33 hästar, där disponent Ruben Sundström garanterat bidrag med minst 800 kronor om tävlingen förlades till Piteå.<br /><br />"Runt banan fladdrade brokiga flaggor för den spelande vinden och bildade med sin omväxlande färgrikedom en angenäm kontrast mot de otaliga, runt banvallarna, utplacerade granarnas allvarliga grönska. Inne på sadelplatsen rörde sig travarna med gravitetiska och behagfulla rörelser, från alla håll bespejade av kameramäns nyfikna cyklop-apparater. På prisdomarläktaren höll funktionärerna konferens och de tusentals åskådarna avvaktade med spänd uppmärksamhet de första klämtslagen från signalklockan. Som allt var i god ordning och med berömvärt förutseende arrangerat hade man genast skrida "from sounds to things" och låta det gå löst med spelen på arenan " rapporterade tidningen Norrbottens-Postens entusiastiskt.<br /><br /><h3>Hedqvist hedersledamot</h3><br /><br />I samband med derbydagen firade även Norrbottens travklubb sitt fjärde årsmöte i Piteå, där det bland annat konstaterades att intresset för travtävlingar höjts. Årsmötet hölls i Rådhuset. Av årsberättelsen framgår också att det under 1901 anordnades en travtävling på norra stadsfjärden i Luleå med 32 deltagande hästar, i fyra lopp. Omsättningen det året för travklubben låg då på 2 646 kronor. Det framgår inte av årsberättelsen om verksamhet bedrevs under 1902. Det var bara 1901 års räkenskaper som lades fram år 1903.<br /><br />Vid årsmötet framfördes för övrigt önskemålet att i styrelsen få in en representant från Piteå. Då nyvaldes disponent Emil Hedqvist och disponent Ruben Sundström, bägge Piteå in som suppleanter. Vid årsmötet invaldes även patron C A Hedqvist, Öjebyn, som hedersledamot för de insatser han gjort på hästavelssidan.<br /><br />En efterföljande fest var sedan anordnad i Stadshotellet där innehavarna, herr och fru Dynesius, stod för de "förträffliga lukulliska anordningarna vilka inte minst bidrog till att festen blev i allo lyckad". Dagen till ära hade landshövdingen gett innehavarna utskänkningstillstånd utöver den lagstadgade tiden. Ävenså gavs i Societetshuset middag " å prix fixe".<br /><br /><h3>Piteåklubb bildad</h3><br /><br />De första svenska travtävlingarna, som skildrades i pressen hölls i början av 1800-talet, oftast på isbelagda sjöar. Organiserade tävlingar, liknande dagens, kom först på 1870-talet. År 1882 bildades landets första travsällskap. För Norrbottens del formades en travklubb år 1899. <br /><br />I mars 1909 refereras i tidningen att ett travklubb bildats i Piteå vid ett sammanträde den 26 februari. Klubbens ändamål var att höja och utbreda intresset för travsporten och dess systematiska bedrivande och därigenom skötsel, uppfödning och avel av goda brukshästar. Interimsstyrelsen bestod av konsult Arvid Hedqvist, Storfors, hovrättsnotarie David Markström, konsul Ruben Sundström, åkaren J.F. Clausén, Piteå,förvaltare Naucler, Munksund, hemmansägare Axel Hällgren, Sjulnäs, flottningschef John Clausén, Öjebyn, mästerlotsen E. Strandberg, Piteå samt åkaren B.J Bryggman, Piteå<br /><br /><br /><br />