Umesonen har sett både fram- och baksidan av en lång rockkarriär. Skrikande fans och skivor som sålts i sjusiffriga upplagor, men också misslyckanden, besvikelser och ekonomiska bakslag.
Kanske är det därför självironi och humor ligger så nära till hands när han berättar om sin ganska brokiga bakgrund under två timmar som behandlar det mesta från groupies till hörselskador, via mer traditionellt gitarrsnack.
För tjocka fingrar
En gitarrlärare tyckte att hans fingrar var för tjocka och menade att Löfboms-grabben från Sandbackavägen inte alls var något gitarristämne. Med stor inlevelse härmar den självlärde Kee Marcello sin franskbrytande lärare och konstaterar att han har "grodätarsvinet" att tacka för beslutet att minsann visa vad han gick för.En spelning på Mimerskolans morgonsamling har också etsat sig fast i hans minne. Jimi Hendrix hade visserligen satt fyr på gitarren långt tidigare, men när stora eldslågor plötsligt slog upp ur förstärkaren - ett hemmabygge - var unge Löfboms gitarrhjältestatus befäst, åtminstone på ett lokalt plan.
Han menar att det inte finns någon räls i musikbranschen (bara en massa hål att "dratta" ner i) och han ser det som om han fortfarande håller på med sin hobby.
- Folk frågar mig hur man gör för att lyckas. Alla har varit kassa någon gång, men sedan blivit bättre och bättre. Det är bra att ha hög ambitionsnivå, lite disciplin och lite tur, men jag brukar summera med ett ord: lust. Den som har mest lust lyckas. Att öva är inte alltid så kul.
Detta sagt av en man som en gång varvade likskjutsande och förrådsarbete på Huddinge sjukhus med att smita iväg till omklädningsrummet där gitarren hölls gömd, men visst skulle han lyckas.
Skandalturne
Hans första större uppdrag som musiker var som gitarrist i en sen upplaga av Noice. Han pratar om "skandalturnen" där bandet jagades av raggare, eskorterades av polis och blev utsatta för flask-, ägg- och stenkastning under spelningarna.- Jag fick så mycket ägg på en av gitarrerna att den inte gick att laga. Mikrofonerna var så besudlade, konstaterar han i dag och skrattar gott.
Via smått framgångsrika glamrockarna Easy Action fick han sedan jobbet som gitarrist i Europe och under 80-talets andra hälft blev världsarenorna Kee Marcellos arbetsplats.
En av de mest minnesvärda spelningarna var tillsammans med Metallica på gigantiska Tokyo dome. Märkligast torde dock en upplevelse med Europe i Malaysia ha varit.
- Monsunregnet kom och vår utomhusspelning gick inte att genomföra. Då ringde arrangörerna in en "regngubbe", en schaman eller nåt sånt, som började med sin ceremoni. Det slutade faktiskt regna.
Folk från svenska ambassaden skulle finnas i publiken samma kväll.
- De dök inte upp. Efteråt fick vi höra att de trott att de var Orup som skulle spela (skratt).
Med tanke på att Kee Marcello blev gitarrhjälte på 80-talets hårdrockscen kan det kanske te sig konstigt att namn som Clapton, Beck och Santana har influerat honom mest.
- Det är grejer som är lätta att förstå. Förmågan att töja en sträng fascinerade mig och gör det fortfarande, säger han och spelar upp en bit av "Black magic woman", en låt som betytt mycket för honom.
Snabbhet i sig är ingenting han premierar.
- Jag får ofta frågan "hur blir man bra på att shredda". Jag svarar att det är bara en fråga om övning, men att det är det enklaste. Alla kan nöta, men vad alla inte kan göra är att spela något som får folk att känna någonting.
De egna solona tar avstamp i en melodi som sedan friseras till med teknik för att få den att "hoppa ut". Grundideer till klassiska Europe-solon som "Superstitious" och "Let the good times rock" är i grund och botten inte så långt från "Saltkråkan-temat" förklarar han och ger ett kul exempel som får medhåll från publiken.
Norrbottniskt samarbete
Göteborg är Kee Marcellos bas sedan tolv år tillbaka. Där har han sin egen studio och projekten hopar sig. En ny soloplatta är på gång. Dessutom ska han samarbeta med norrbottniska Yana Mangi på en kommande platta där jojk möter hårdrock och världsmusik. Bland tänkbara gäster finns Mikkey Dee, Linda Lampenius och Kalle Moraeus.- Det blir en jävla röra och det känns som en utmaning att få ihop det.