Växten finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter och den är förbjuden att importera, odla och plantera ut i Sverige.
– Du kan få riktigt gigantiska köttkratrar om du vistas i solen efter att du fått Tromsölokans växtsaft på dig, säger Ulrika Bohman.
Hon välkomnar oroliga medborgare att ta kontakt med Medborgarservice om man misstänker att man hittat Tromsöloka någonstans i naturen.
– Funderar man ska man naturligtvis höra av sig, hellre det än att gå ut och skriva på sociala medier, säger hon.
Däremot, berättar Ulrika Bohman, är det så att många gånger då kommunen får in rapporter om invasiva främmande arter, så visar det sig att det inte alls är frågan om någon växt som finns med på EU:s lista.
– Det har också hänt att vi fått information om Tromsöloka, men så har det visat sig att den står på privat mark. Då får inte vi gå in och ta bort den. I sådana fall har vi tagit kontakt med markägaren.
– En del vill ha den i sin trädgård eftersom den är häftig och då är det viktigt att man klipper av blomställningarna innan den fröar av sig, säger Ulrika Bohman.
Växtdelarna från Tromsölokan ska sedan brännas upp, antingen om man bränner dem själv eller lägger dem i brännbart avfall.
Ulrika Bohman vill inte avslöja var i Piteå man hittat Tromsöloka.
– Jag tycker det är onödigt att sprida panik, säger hon.
Tromsölokan är ofta två–tre meter hög. Den är så kallad flockblommig och blommar från mitten av juni till slutet av juli. Tromsölokan luktar anis.