Gift lurar under ytan

En så kallad fiberbank i Yttre fjärden utanför SCA finns med på länsstyrelsens lista över svårt förorenade områden. Åtgärder ska vidtas och en ansvarsutredning med SCA pågår.

I yttre fjärden utanför SCA i Munksund finns en förorenad fiberbank som enligt länsstyrelsen och Naturvårdsverket bör saneras. (arkivbild)

I yttre fjärden utanför SCA i Munksund finns en förorenad fiberbank som enligt länsstyrelsen och Naturvårdsverket bör saneras. (arkivbild)

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ2019-01-27 06:00

Statens geologiska undersökning, SGU, har tillsammans med länsstyrelsen under några års tid genomfört en kartläggning av de rester som pappersbruken och skogsindustrin dumpat i havet, innan strängare lagar infördes på 1970-talet. Kartläggningen visade att det finns en sådan fiberbank, eller fiberrikt sediment i Yttre fjärden utanför SCA. Det handlar om en 11 000 kvadratmeter stor och 3 till 4 meter djup fiberbank och utanför den fann man fler fiberrika sediment. Fiberbanken visade sig innehålla höga till mycket höga halter av PCDD, DDT och PCB. (PT 20171001).

Klart är att fiberbankerna innehåller miljögifter av olika slag. Betydligt svårare är att veta vad man ska göra med dem. Problemet med fiber­bankarna är att det inte är säkert att kemikalierna stannar i fiberbankarna, utan de kan spridas ut i havet och i ekosystemet.

– Det är inte säkert att det är bäst att gräva upp eller suga upp fiberbankarna, för kemikalierna riskerar då att spridas. Ett alternativ kan vara att täcka över dem, sade Per Nilsson, handläggare av förorenade områden på Naturvårdsverket, i PT 20170804.

Under 2018 har forskningsprojekt pågått kring vad som är bäst att göra. Ett av dessa är Karlhäll i Notviken i Luleå, etta på listan över förorenade områden i länet som behöver åtgärdas. Karlhäll ligger cirka fem kilometer väster om centrala Luleå. Under åren 1912—1962 bedrevs där tillverkning av slipmassa. Under en tioårsperiod användes kvicksilver i processen för att för­hindra mögelskador i massabalarna. Sedan 2011 pågår förberedelser inför sanering av de gamla kvicksilverföroreningarna. Naturvårdsverket har beviljat ett bidrag på 160,5 miljoner kronor till saneringsarbetet. Det beviljade bidraget gäller för åtgärdsförberedelser och åtgärder och kommer att betalas ut under perioden 2018 till 2026.

– Under sommaren som var togs mycket prover och i år drar man igång på riktigt. Sjunktimmer ska lyftas upp så att man sedan ska kunna muddra. Målet är att få kunskap och erfarenhet av arbetet där och kunna använda det vid andra projekt, säger Michael Sandgren, miljöhandläggare på miljöskyddsenheten på länsstyrelsen.

Då det gäller fiberbanken utanför SCA finns inga beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. Michaela Sandgren säger att det pågår en ansvarsutredning med SCA, där SCA är verksamhetsutövare och länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

– Det handlar om hur stora krav som kan ställas på SCA. Sanering av en fiberbank är både komplext och kostsamt, säger hon.

FAKTA

De 20 mest angelägna åtgärdsobjekten i Norrbottens län:

1 Karlshäll träsliperi Luleå Massaindustri

2 SSAB Luleå Stålindustri

3 Ala Lombolo Kiruna Sediment

4 Laver koppargruva Älvsbyn Gruvindustri

5 Nautanens gruvfält Gällivare Gruvindustri

6 Laisvallgruvan Arjeplog Gruvindustri

7 FFV-tvätten (SGU) Boden Kemtvätt

8 Bodensågen AB & Nordbergs träimpregnering

9 Bodens bangård Boden SJ:s verkstäder

10 Slagnäs bangård (sligomlastning) Arjeplog Bangård

11 Yttre fjärden sediment Piteå Sediment

12 Nordbergs träimpregnering, Solgårdarna Boden Träimpregnering

13 Arvidsjaurs träimpregnering AB Arvidsjaur Träimpregnering

14 Nasafjäll Silvergruva Arjeplog Gruvindustri

15 Pleutajokk Provbrytning Arjeplog Gruvindustri

16 Frörenseri, Björkelund Boden Betning av säd

17 Porjus smältverk (övre) Jokkmokk Järnmanufaktur

18 Jonitex-Fabriken Kalix Fiberskivetillverkning

19 Nordindustri verkstads AB Kalix Båtvarv

20 Trädgårdsfirma B. Pettersson Kiruna Plantskola

Källa: Länsstyrelsen

Fiberbankar

Fiberbankarna som uteslutande består av träfibrer och cellulosa, ligger ofta deponerade direkt utanför utsläppskällan. Träfibermaterialet har också spridits på en större yta och blandats ut med naturliga sediment och bildar då fiberrika sediment.

Fiberbankar har genom åren uppstått när massaindustrin gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier som idag ligger på bottnarna dit avloppsvattnet släpptes ut, oftast orenat. Fibrerna och till dem bundna föroreningar ligger idag ackumulerade utanför de olika utsläppskällorna.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!