Gästerna lyfter Refreshments

Konsert: The Refreshments + Förbandet John Lindberg rockabilly trio (lördag kväll)Plats: Restaurangen, Pite HavsbadLängd: En timme och 43 minuter respektive 25 minuterPublik: Cirka tusen personerE KONSERT

Piteå2006-12-04 00:00
ANDERS SANDLUND
Det är med Refreshments julturne ungefär som med Robert Wells och Rhapsody in rock, om än i avsevärt mindre kostym. Man serverar ett koncept, plockar in förband och gästartister, står som affischnamn och garanterar någon slags kvalite, utan att för den skull göra anspråk på att vara kvällens stora grej. Rock ’n’ roll x-mas har blivit en tradition och för fjärde året i rad blev det spelningar på Pite Havsbad.



Refreshments har som vanligt mycket god smak när det gäller förband. Slaptones var en härlig upplevelse och fjolårets gäster Eva Eastwood and The major keys var en stämningshöjare som faktiskt lämnade Gävle-grabbarna i kölvattnet.

Den här gången är det John Lindberg rockabilly trio som värmer upp. I potten ligger ett knippe egenhändigt skrivna, traditionella rockabilly-låtar, men som de levereras! Det är ett furiöst utspel vi bjuds på. Sångaren/gitarristen John Lindberg gör stilriktiga klättringar på greppbrädan och framför allt är trummisen Joakim Dunker (son till trumfantomen Ingemar Dunker om nu någon tvivlat) en sann fröjd. Efter 25 minuters urladdning får vi hämta luft.



Kvällens huvudband känns mer avslappnat än vanligt och kompet sitter perfekt. Speltiden är generöst tilltagen och under konsertens första hälft serveras sådant som "I’m the real Santa" och "Rock ’n’ roll x-mas" - lika traditionellt som skinklotterier och lucköppningar. Det mesta gungar på rätt bra, men ett par ballader drar ner helhetsintrycket.

Det är gästartisterna som vrider upp temperaturen. Undrar om Mats Ronander, när han stod på samma scen för 20 år sedan, hade kunnat se sig själv sjunga "Kött & blod" för en styrdansande publik. Han bjuder på gott humör, allsång i "Gör mig lycklig nu" och skönt bluessolo i "Merry Christmas baby blues".

Den som gör bäst ifrån sig är dock gamle kollegan Nisse Hellberg som ger ett helhjärtat intryck och eldar på fint i låtar från nya soloplattan. "Snack bar blues", understödd av "Malla" på munspel låter kanon, för att inte tala om de rundade gitarrfigurerna i "hoppiga" covern på "Lyckliga gatan".



Avrundar gör man med "Run Rudolph, run" i en version som fräser som ett gigantiskt tomtebloss. Ett av de bästa enskilda rocknummer jag upplevt från en scen i år. Vi snackar ståpäls. Jojo, rocktomten kom i år också.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Piteå