Ulf Karlsson, sektionsansvarig för narkosläkarna i Piteå, beskriver covid-läget i Norrbotten som tufft i allmänhet och extra tufft i Malmfälten. Han förklarar att sjukhuset i Gällivare inte vårdar covid-patienter i respirator utan att dessa skickas vidare, antingen till Sunderbyn där det finns tre platser eller till Piteå där man har sex platser.
– I Gällivare kan man erbjuda bland annat så kallad högflödesgrimma men om en patient ska läggas i respirator skickas den vidare, säger han.
Belastningen på covid-iva i Piteå är enligt Ulf Karlsson konstant hög och har så varit sedan i höstas.
– Man önskar att det skulle bli en lättnad, att det kunde vara en patient inlagd och inte fem, sex patienter hela tiden som det är nu. Det är tungt att jobba med konstant hög belastning, säger han.
Under tisdagen lade Akutsjukvården Piteå ut ett inlägg på sin Facebook-sida med rubriken "Tufft läge på CIVA". Man skriver där att patienter kommer från hela länet medan andra går till andra avdelningar för vidare rehabilitering.
Ulf Karlsson ser ingen lättnad i belastningen den närmaste tiden och befarar att smittspridningen kan komma att öka ännu mer.
– Det är kris i mellansverige och södra Sverige och vi brukar ju ligga ett par veckor efter. Vi har inte sett de fulla effekterna efter påsklovet ännu så det kan tyvärr komma att bli värre.
Han beskriver de "vanliga" iva-patienterna som fler än i våras och tror att det beror på minskad försiktighet ute i samhället och att folk vågar söka annan vård i större omfattning än tidigare.
Akutsjukvården Piteå avslutar inlägget med en uppmaning: "Skydda er där ute...Tillsammans kan vi göra skillnad och minska smittspridningen."
Ulf Karlsson passar på att ge en stor eloge till personalen.
– De är fantastiska. De jobbar och sliter men är fortsatt stabila, säger han.
Den 21 mars ifjol tog covid-iva i Piteå emot sin första patient. Sedan dess har omkring hundratalet svårt sjuka patienter legat i respirator i Piteå. Statistik visar att man på sjukhuset lyckats bra med intensivvården av covid-19-patienter. Detta har enligt Ulf Karlsson flera förklaringar. Bland annat var man tidiga med att ge patienterna höga doser proppförebyggande och lägga dem i bukläge. Man lade också upp en strategi för vården av patienterna som man hållit fast vid.