Mary Garden hade tidigare regerat som den främsta och skönaste artisten på operascenen i Chicago men Lydia Lindgren tog nu hennes plats som en av de mest magnetiska och sköna stjärnor som någonsin varit på den scenen. Mary Garden (1874-1967) beskrevs som "operans Sara Bernhardt"
USA-debuterade 1914
Den 28 januari 1913 anlände Lydia Lindgren till USA och New York. Den 27 januari 1914 framträder för en kvinnlig välgörenhetsorganisation på Waldorf hotell och sjunger sedan för Giulio Gatti-Casazza och Otto Kahn, på Metropolitanoperan. Därefter på Astor Hotell vid en konsert för New Yorks teaterklubb.Finansmannen och Metropolitans styrelseordförande Otto Kahn bekostar en Europaresa för Lindgren, för sångstudier. Hon besöker då Frankrike, Tyskland och England.
I slutet av april 1915 återfinns Lydia Lindgren som rollinnehavarna i Hoffmans äventyr. I november anställs hon på Chicago Grand Opera Company för att samma månad sjunga i rollen som Elise i Louise och sedan i december Schwertleite i Valkyrian.
Briljant karriär
Den 29 november 1915 publicerar Piteå-Tidningen följande notis: "En ny svensk operastjärna har engagerats vid Grand Opera Company i Chicago. Hennes namn är Lydia Lindgren. Hon är en helt ung dam, har en överdådigt härlig sopran och är dotter till en skräddarmästare i Piteå. Hon "upptäcktes" av operans chef Campanini då hon sjöng vid en konsert i New York och blev ögonblickligen engagerad. Hon kommer att låta höra sig i Valkyrian, Faust och Hoffmans sagor samt vid de speciella söndagskonserterna som äro planerade för säsongen."1 februari 1916 finns Lindgren med foto i Chicago Daily News. Den 24 februari recenseras hon i Musical Courier och den 26 februari berättar tidningen Musical Amerika om Lindgren med rubriken "Chicago välkomnar den svenska sångerskan":
"Hon sjunger i olika roller med Chicago Opera Association av vilken den mest pittoreska och viktiga var Charmion i Massenets opera Cleopatra, som hon skapade här. Hon har också gjort succeframträdanden i Valkyrian, som en av Valkyriorna, och också som en av blomsterflickorna i "Parsifal". Hennes röst är anpassad för sångtolkning och i ett lägre register speciellt rik ljudakustiskt. Utan tvivel, fröken Lindgren är i början av en briljant karriär som sångerska".
Skivinspelningar
Den 16 maj spelar Lydia Lindgren in sin första skiva i New York för skivbolaget Victor. På hösten sjunger hon i Boston.I oktober 1916 påbörjas en serie inspelningar för skivbolaget. Fyra i oktober, två i november, en i december och en i vardera januari och maj 1917. Det uppges att hon spelat in tolv skivor under sin karriär. På de allra flesta skivorna, och som spelades in mellan 1916 och 1917, sjunger hon svenska och norska folksånger.
10 december återfinns hon som solist med Claire Bird på Harris Theatre, tillsammans med ryska symfoniorkestern.
I en artikel i Musical America 1917 med rubriken "Utländskt rekord för Januari 1917" berättas:
"Hon besitter en full, rik mezzo-sopran röst, över vilken hon regerar med absolut kommando - resultatet efter år av studier med madam Marchesi, Victor Maurel och andra världsberömda lärare. Hon kom till oss för några år sedan, men har snabbt etablerat sig som en artist högt och exceptionellt begåvad".
År 1925 företar hon, på hösten, en konsertturne med maken Raoul Querze i London, Bryssel, Paris och Geneve och 1928 gör hon sina andra Europaturne med maken.
Bland det sista som kan läsas om Lydia Lindgren är när hon 1944, och vid några senare tillfällen på 1950-talet, annonserar i New York-tidningar och där erbjuder sina tjänster som röstlärare.