Fridlysning av älg avslogs med knapp majoritet
Många trodde inte att djur som älgar fanns. Därför väckte det år 1879 stor uppståndelse när en älg passerade genom Porsnäs by, Norrfjärden. Ett sällsynt besök. Personer skickades ut för att försöka skjuta älgen, men misslyckades.
En älg som år 1869 kom simmande över Pite älv vid Bergsviken dödades av tillskyndande personer.
Foto: bertil sundkvist
1888 annonserades om vådan att tjuvjaga älg i trakterna av Höglandsnäs, där jägarna hotades med stryk.
Det dröjde till början av 1900-talet när det konstaterades att stammen inte visat sig gå ned så mycket i kvantitativt hänseende, men så mycket mera i en tydlig framträdande utarmning av släktet.
-Det kan nog bli ödesdigert om inget görs för att motivera den, konstaterades det då.
Visste inte vad älg var
I februari 1863 berättas i den i Piteå utkommande tidningen Norrbottens-Posten att samerna inte visste vad en älg var. De hade nämligen i trakten av Åbyn skjutit en älg efter att ha jagat den från Jävreskogen. Samerna visste inte riktigt vad det var för djur som kommit in i renhjorden, eftersom älg var mycket ovanlig. Djuret sköts för övrigt under olovlig tid och beslagtogs. Det meddelades också att jägarna även riskerade 150 riksdaler i böter.
Nästa älgrapport kommer 1869 då en älg dödades den 26 augusti. Den kom simmade över vid Bergsviken i Piteå. Djuret vägde enligt tidningen drygt 200 kilo. Norrbottens-Posten uppgav då att älgens nordliga gräns var Ångermanland och fann saken märklig.
1880 fälldes totalt 1 782 älgar i hela Sverige. Tjuvskytte förekom i stor skala.
Från Serrejaur rapporteras 1891 att det förekommit tjuvskytte och att älgskytten, dömd till 21 dagars fängelse, förpassats till Luleå cellfängelse. Året därpå passerade ett par älgar genom Lillpite och en troddes sedan ha blivit tjuvskjuten i trakten.
Samma år kunde tidningen meddela att en älg tjuvskjutits i Älvsbytrakten och att skyttarna ertappats av kronojägare N. E Sundqvist. Tjuvskytten uppgavs vara en välbärgad hemmansägare med söner.
Gott om slaktplatser
Tjuvskytte efter älg uppgavs 1892 i en hast ha blommat ut i trakterna av Altervattnet. Jägmästaren vid syn i området konstaterat att 16-17 älgar dödats under vintern. Dels hade man funnit slaktplatser och dels konstaterat att mycket torkat älgkött sålts till järnvägsarbetarna. Därtill rapporterades att de som bodde i området lagt sig till med älghundar och hade laddade gevär hängande lite varstans i stugorna.
175 kronor i böter vardera och att betala rättegångskostnader med 29:40 dömdes 1893 en nybyggare i Älvsbytrakten och hans söner efter att ha jagat älg. Älgen hittades av kronojägare N.E. Sundqvist.
1894 sköts en älg inom Bergsvikens skogsområde, i närheten av Fagersberget och vid ungefär samma tid påträffades en tjuvskjuten älg i Älvsbytrakten. Halva kroppen var tillvaratagen. Samtidigt rapporterades sex tjuvskjutna älgar ha tagits i beslag i Kalix-trakten. Tre älgar blev tjuvskjutna i Laisvall under vintern och kronojägare Nyström, Båtsjaur, hade hittat slaktplatserna.
Det här året utarrenderades älgjakten ut vid Rosfors bruk av ägaren, Västerbottens enskilda bank.
Som sensationella betraktades observationen av en stor älg på Sisselgrundet i september och de två älgar som observerades i oktober. En simmande över från Hortlax till Pitholmen och den andra från Hortlax till Furunäsområdet. Älgar som sedan försvann in i Pitholmsskogen.
Vid älgjakt i Arjeplog 1-15 september sköts fem älgar efter Laisådalen medan fem sårades och undkom.
Krävde fridlysning
När det 1895 rapporterades att 10 älgar skjutits i Edefors av några få jägare blev oron stor över att beståndet utskjutet. Det påpekades då att en väckt motion till landstinget om fullständig fridlysning var befogad för att bevara stammen av högdjur.
Frågan om total fridlysning avslogs dock av landstinget med 17 röster mot 15.
I Norrbottens-Posten kan man påföljande år läsa att älgen förföljs hårt i de nordliga delarna av landet.
1900 sköts 257 älgar i Norrbotten, varav minst 15 på olovlig tid. I samma veva instämdes två Jävrebor för tjuvjakt inför tinget. Det året tillsatte också Svenska jägareförbundets länsavdelning älgpoliser.
1903 rapporterades till länsman S Nordström att två älgar, en ko med följande kalv simmat över Renören till Pitholm. Av skidspår att döma var djuren förföljda tjuvskyttar. Det berättas dock också i tidningen om en Piteåbo, som tidigare under sommaren misshandlat ett par kvinnor vilka kommit in på hans mark vid bärplockning, åkt fast för tjuvjakt på älg. Vid sommarbostaden påträffades inälvorna av en älg.
Vid en utredning om älgen som presenterades 1904 konstaterar Domänstyrelsen att fasta bestånd saknad i bland annat Piteå, Byske och Arvidsjaurs revir.
Det var först under 1950-talet det började talas om en imponerande ökning av älgstammen, inte minst då i Norrbotten. Sedan har älgtilldelningen varit gomfattande till de olika viltvårdsområdena. Men det är en annan historia.
Så jobbar vi med nyheter