Frida lever med svår PMS: "Allt blir ett mörker"

"Allt blir ett mörker", säger Frida, 34 år från Älvsbyn som lever med PMDS, en svår form av PMS. Nu visar forskning att svår PMS inte bara är något som känns i kroppen innan mens – det syns också i hjärnan.

Förändringar kan ses i hjärnans funktion och struktur hos kvinnor med en svår form av PMS, visar en ny avhandling. PT har pratat med Frida från Älvsbyn och Sofie och Lina från Piteå som alla är drabbade. "Allt blir ett mörker och jag får många dystra tankar då livet känns för jobbigt för att orka med", säger Frida.

Förändringar kan ses i hjärnans funktion och struktur hos kvinnor med en svår form av PMS, visar en ny avhandling. PT har pratat med Frida från Älvsbyn och Sofie och Lina från Piteå som alla är drabbade. "Allt blir ett mörker och jag får många dystra tankar då livet känns för jobbigt för att orka med", säger Frida.

Foto: Adam Wrafter

Piteå2024-08-26 20:30

Frida mår bra ungefär en vecka i månaden – resten av tiden är tuff. Hon bedömer själv att hon nog har den svårare formen av PMS, kallad premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. 

Den jobbigaste tiden är cirka två veckor innan mens fram tills att hon börjar blöda.

– De sista dagarna känner jag inte igen mig själv eller mina tankar. Allt blir ett mörker och jag får många dystra tankar då livet känns för jobbigt för att orka med, säger hon.

Hon upplever att allt sedan släpper dagen då hon får sin mens.

– Jag kan praktiskt taget känna hur en tung slöja lättar från mig. Tankarna blir ljusare, ångesten smälter och livet känns mer hoppfullt. Lättnaden jag känner då, är orsaken att jag orkar kämpa vidare. Jag påminner ofta mig själv när det är som värst, att allt beror på hormonerna och att det jobbiga snart passerar, säger Frida.

undefined
"Min sambo säger att jag blir som ett "psykfall" innan mens. Det är förstås inte roligt att höra, men jag förstår honom", säger Sofie, 42 år från Piteå som lever med den svårare varianten av PMS, PMDS.

PT har även pratat med Sofie, 42 år och Lina, 31 år från Piteå, vars liv också påverkas mycket av deras PMDS.

– Min PMDS kom tidigt, fast då förstod jag inte alls vad det handlade om eller varför jag mådde så dåligt som jag gjorde. Jag har inte diagnosen PMDS men är övertygad om att det är det jag lever med, säger Sofie.

Hon jobbar heltid, har sambo och två flickor och känner ofta att hon inte orkar med vardagen.

– Min sambo säger att jag blir som ett "psykfall" innan mens. Det är förstås inte roligt att höra, men jag förstår honom. Jag blir irriterad för minsta lilla, arg och ledsen om vartannat, samtidigt som jag bara vill vara ensam. Allt blir kaos.

Lina har nyligen fått diagnosen PMDS, något hon inte är öppen med trots att det kan ge en förklaringar till hennes periodvis dåliga mående.

– Det är skämmigt att jag liksom inte kan kontrollera mig själv. Jag känner mig psykiskt sjuk, de mörka tankarna är med mig hela tiden, jag sover dåligt och har sådan ångest.

Cirka 60 000 kvinnor i Sverige lider i dag av PMDS. En ny avhandling vid Umeå universitet visar nu att PMDS inte bara är något som känns i kroppen innan mens – det ger också förändringar i hjärnans funktion och struktur. Det kan vara en förklaring till de starka humörsvängningarna.

Kvinnor med PMDS som deltog i studien, undersöktes med magnetresonans-tomografi. På detta sätt kunde forskarna följa aktiviteten i hjärnans olika delar.

– Resultaten tar oss närmare en biologisk förklaring till att kvinnor med svår PMS är mer benägna att reagera starkt känslomässigt under den premenstruella fasen. Det handlar om att vissa delar av hjärnan blir mer aktiva, säger doktoranden Louise Stiernman som står bakom avhandlingen.

undefined
"Resultaten tar oss närmare en biologisk förklaring till att kvinnor med svår PMS är mer benägna att reagera starkt känslomässigt under den premenstruella fasen. Det handlar om att vissa delar av hjärnan blir mer aktiva", säger forskaren Louise Stiernman som står bakom avhandlingen.

Studierna visar att kvinnor med PMDS har en ökad aktivitet i de delar av hjärnan som är viktiga för att värdera känslomässiga faktorer i omgivningen. Härifrån koordineras även lämpliga beteenden som svar.

– En förvånande upptäckt var att det gick att se att hjärnans funktion även skilde sig under den delen av menscykeln då försökspersonerna mådde bra, och att detta var kopplat till hur svår PMDS de hade. Dessutom såg vi att hjärnans struktur, det vill säga hjärnbarkens tjocklek, var mindre hos kvinnor med PMDS, vilket tyder på mer långvariga effekter på hjärnan, säger Louise Stiernman.

Fridas PMDS påverkar både hennes psykiska och fysiska ork, hon har nu sökt hjälp för sina problem och testat olika preventivmedel.

– Nu senast har jag börjat med p-spruta som barnmorskan sa har hjälpt många med svår PMS. Det är ännu för tidigt att avgöra om det kommer att hjälpa, men jag har förhoppningen om att besvären ska minska, säger hon.

Sofie upplever att hon har börjat komma in i förklimakteriet och har nyligen satt in en hormonspiral som lugnat ner kroppen.

– Det kanske har blivit lite bättre, men sedan har mitt liv varit rörigt på andra sätt den senaste tiden också. Men jag hoppas ju att mina humörsvängningar ska lugna ner sig så att jag framför allt ska orka med mig själv.

Lina har kontaktat vården och vill ha behandling med antidepressivt läkemedel, hon tycker att bemötandet varit bra.

– Jag upplever att det finns en sådan skam kring det här, men samtidigt så måste jag ju få livet att fungera. 

Frida jobbar inte i dag utan är hemma med sjukersättning, på grund av andra orsaker.

– Jag är helt övertygad om att även om mina andra problem inte fanns, skulle det vara omöjligt för mig att ha en vanlig anställning baserat på mitt mående som den svåra PMS:en orsakar, säger hon.                 

PMS – PMDS

Premenstruellt syndrom, PMS, innebär att humöret försämras under perioden innan man har mens. Man kan också få ömma bröst och känna sig svullen i kroppen.

Ungefär tre till fem procent av alla som har mens har premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. En svårare variant av PMS.

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska. De kan vara så svåra att de upplevs som de symtom man kan få vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när man får mensen och oftast är helt borta efter mensen.

Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro. Det kan till exempel göra att man hamnar i konflikter eller vill vara i fred och undviker att umgås med andra.

Källa: 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!