Fredrik skapar midnattssolskaj

En kajplats skyddad från sjöbrisen och med läge för midnattssol. Det är resultatet av Fredrik Burströms hobbysnickeri ute på Fingermanholmen under sommaren. - Det är för att allmänheten ska få en lättillgänglig ö, säger båtentusiasten som har ytterligare planer för holmen.

Med höstens ankomst har arbetet med kajen saktat av lite. Fredrik Burström är tillbaka på jobbet som operatör på Smurfit Kappa, men ägnar ledig tid åt att färdigställa "midnattssolskajen".

Med höstens ankomst har arbetet med kajen saktat av lite. Fredrik Burström är tillbaka på jobbet som operatör på Smurfit Kappa, men ägnar ledig tid åt att färdigställa "midnattssolskajen".

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2012-10-03 06:00

I många år har frågan om att rusta upp piren på Fingermanholmen malts i kommunens kvarnar. Där har det stannat. Tills Fredrik Burström en höstdag i fjol var ute och letade efter bra lägen för att lägga till med familjens Orrskärsbåt.

På norra sidan av Fingermanholmen fann han vad han sökte. I dag, 308 arbetstimmar senare, ståtar där en helt ny kaj.

- Den är i midnattssolsläge och skyddad från sjöbrisen, berättar Fredrik Burström entusiastiskt.

Till för alla
Under sommarsemestern har han bytt arbetet som processoperatör på fabriken tvärs över fjärden, mot röjning, stenrensning och snickararbete ute på holmen. Totalt 120 kvadratmeter trall har hittills skruvats fast. Ännu återstår 50.

- Största delen har jag byggt helt själv. Min far har hjälpt till, och så har några kompisar och någon granne följt med när de har haft tid. Mina barn har också fått följa med och hjälpa till, säger Fredrik Burström.

Kostnaderna har han stått för själv. Han har också, i viss mån, fått sponsring från lokala företag. Under hela byggtiden har Fredrik Burström haft en dialog kring strandskyddsdispenser med kommunens avdelning för mark och skog. Tanken är att kajen ska kunna nyttjas av alla.

- Det blir en allmän brygga. När jag anser mig vara klar blir det kommunen som tar över driften, säger Fredrik Burström.

Planer på bastu
Djupet är som störst sex meter, vilket innebär att en normalt djupgående fritidsbåt lätt ska kunna lägga till. Det ska också finnas plats för mindre båtar och kajaker. Dessutom finns planer på två ramper för vattenskotrar. Dagens 50 meter kajplats ska till våren kompletteras med två extra bryggplan.

Går Fredrik Burströms planer i lås, kommer allmänheten också att kunna gå in och värma sig ordentligt när man har stigit iland. I samarbete med kommunens kultur- och fritidsförvaltning har han nämligen sökt EU-pengar för att bygga en bastu på 50 kvadrat.

- Vi kommer att beställa en byggsats och sätta ihop, säger Fredrik Burström.

Under hösten hoppas han på positivt besked om finansieringen. Blir det så, och om kommunen beviljar bygglov, blir det byggstart till våren. Spångas ska det också, för bättre tillgänglighet. När bastun är klar ska den överlåtas till kommuninvånarna.

- Jag hoppas att allmänheten ska kunna hyra den via kommunen, säger Fredrik Burström, som hoppas att bastun ska komma till användning både sommar och vinter.

FAKTA Fingermanholmen

Är en upp till 30 meter hög ås i sundet mellan Inre- och Yttrefjärden i Piteälven.

Förr i tiden fördes brottslingar dit för att få sina straff, till exempel kunde fingrar huggas av. Därav namnet.

Har haft en central plats i timmerhanteringen. Från början av 1890-talet till 1912 fanns ett sågverk på ön. Mellan 1929 och en bit in på 1940-talet fanns en linbana som transporterade flis och spån från ångsågen i Bergsviken, över Fingermanholmen, vidare till fabriken i Munksund. Mellan 1936 och 1965 fanns ett barkverk på holmen. Där har också funnits ett båtvarv. Fingermanholmen har även nyttjats för utvinning av sand och grus, och där finns spår efter kolmilor och tjärdalar som varit i bruk.

Inom projektet Natur och kulturmiljö på Fingermanholmen, tog kommunen tillsammans med en särskild arbetsgrupp fram en markanvändningsplan för att bevara och förstärka Fingermanholmens natur- och kulturmiljö. I planen som presenterades år 2006 fanns en rad åtgärdsförslag. Den åtgärd som ansågs absolut viktigast var att rusta upp piren på norra sidan för att båtar skulle kunna lägga till.

I april 2007 anslog kommunstyrelsen 335 000 kronor för insatser enligt markanvändningsplanen. Dessa pengar plus 127 000 kronor från länsstyrelsen skulle användas under 2007-2008. Åtgärder som skulle inrymmas i de totalt 462 000 kronorna var bland annat ett utsiktstorn och förbättring av befintlig pir.

I slutet av 2010 kom ett utsiktstorn på plats. Tornet blev rikskänt då det på grund av den knappa budgeten byggts för lågt för att man skulle kunna se något annat än skog.

Källa: Piteå kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om