Francesco satt tio år i Stalins fångläger

I nära två timmar berättade den före detta krigsfången Francesco Kovacs om sina tio år i fångläger. <br /><br />Händelserna han beskriver är ibland så fasansfulla att det är svårt att ta in. Men Kovacs gör det hela uthärdligt genom att hela tiden ha nära till skratt och genom förmågan att skämta om det inträffade.<br /><br />Vid andra världskrigets slut 1945 greps Francesco Kovacs i sitt hem i Ungern av ryska soldater. Han var då 16 år gammal och anklagades för antisovjetisk verksamhet. Han fördes till ett mörklagt hus för förhör, vaktad av ryska soldater med kpistar.<br /><br /><h3>Långa tortyrpass</h3>Väl inne i huset knuffades han nerför en trappa med bakbundna händer. Han stängdes in i ett litet rum med sina partisankompisar.<br /><br />- Här började helvetet, säger Francesco, och berättar hur tortyrpassen pågick i mellan åtta och tio timmar. Sedan in i rummet en halv timme och så ett nytt tortyrpass.<br /><br />Francesco beskriver olika tortyrmetoder som användes, många så hemska att de är svåra att återge.<br /><br />- Det värsta var ändå skenavrättningarna. Jag utsattes för flera stycken. Det kunde gå till så att en vakt ville att jag skulle erkänna något jag inte hade en aning om och när jag inte hade något svar satte han pistolmynningen mot nacken och tryckte av. Första gången det klickade pissade jag på mig.<br /><br /><h3>Kompisar avrättades</h3>Efter tio dagar fördes Francesco till centralstationen i Budapest. Det bar iväg till Timosvar där han fick domen tio års straffarbete för antisovjetisk verksamhet, spionage och sabotage. Några andra i kompisgruppen avrättades.<br /><br />Det första fängelset som Francesco placerades i låg i Odessa. Francesco berättar hur han föstes in i en cell, stor som ett klassrum, med andra fångar, inklusive sovjetfångar. <br /><br />Upp till 140 fångar kunde finnas i varje cell. I cellen stod en skittunna där fångarna fick uträtta sina behov och där sovjetfångarna ibland dränkte någon av de utländska fångarna.<br /><br />- Det går inte att beskriva så förnedrade vi blev, säger Francesco, som efter en tid blev förflyttad till ett arbetsläger vid Uralbergen.<br /><br />Här blev han satt att avverka den ryska tajgan i 40-gradig kyla. Fångarna fick gå till arbetet 1,5 mil bort och under marschen dit tvingades de sjunga lovprisande sånger om Stalin.<br /><br /><h3>Räddad till livet</h3>Fångarna dog som flugor. Francesco lyckades hålla sig vid liv genom att jobba i köket och där äta potatisskal och fiskhuvuden. <br /><br />Dieten resulterade så småningom i blodig diarree, stor viktnedgång och ett besök i sjukstugan. Där kunde berättelsen ha slutat om han inte räddats till livet av en gammal man som matade honom med kol, från spisen.<br /><br />- Den femte dagen gick jag på toaletten (ett hål i betongen) och se där, säger Kovacs, (och böjer sig som för att titta på resultatet i hålet): "Hej kompis, har du blivit styv i nacken."<br /><br /><h3>Ögonen tåras</h3>Francesco Kovacs skämtar oupphörligt och det gör det möjligt att lyssna vidare på berättelsen. Mina ögon tåras flera gånger under föreläsningen. Men när det börjar bli för smärtsamt fyrar han av ett leende och skämtar rått om någon händelse.<br /><br />Efter tillfrisknandet blev det transport till ett annat läger i Sibirien. Det hade då gått tre år och kommande sju år skulle han tillbringa på ett arbetsläger i Gulag. Här var det djungelns lag som rådde och det var upp till var och en att försöka överleva. Den som försökte rymma sköts med ett skott i nacken.<br /><br /><h3>Trollbinder publiken</h3>Under vistelsen där dog Stalin, vilket innebar slutet på lägertiden för Kovacs. <br /><br />Han fördes till Italien, varifrån hans mamma härstammade. Här fick han slutligen återse sin mor som flera år tidigare nåtts av beskedet att Francesco var död. <br /><br />Han flyttade till Paris och så småningom till Sverige där han träffade sin blivande fru och fick barn.<br /><br />Francesco Kovacs besitter den ovanliga gåvan att kunna trollbinda sin publik. Från första stund är det dödstyst i lokalen. <br /><br />Föreläsningen avslutas med att Kovacs läser ur anti-jantelagen och citerar Martin Luther King. "Problemet är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad."<br /><br />

Francesco satt tio år i Stalins fångläger

KRIGSFÅNGE. 76-årige Francesco Kovacs är ett levande bevis på att verkligheten överträffar dikten. I tio år satt han som krigsfånge i Sibirien och var en av få som överlevde. I torsdags delade han med sig av sina upplevelser till Älvsbyns gymnasieelever.