Från armebyxa till klänning

ROCK. Brytpunkten kom med mycket lyckade singeln "We are" (från "Spider man II") och nu har Ana Johnsson gått från att vara Avril Lavigne-wannabe till elegant modern rocktjej. Bort med mössa och armypants och fram med finklänningen och lite extra svärta runt ögonen. Det är lätt att tro att hon tänkt utmana Evanescence, men tack och lov kommer hon inte närmare än en helt okej light-variant ("Playing God"). Det vilsamma titelspåret är vågat. Jag väntar - förgäves tack och lov - på att de tuffa gitarrerna ska ta över med slamrig refräng, men de vilar bara som ett hot vid horisonten. Huvuddelen av låtarna är fortfarande aningen för bredbenta och välpolerade för ett högre betyg. Bäst är hon i lugna "Burn". Starka sånginsatsen i rockstänkaren "Catch me if you can" måste också nämnas.

"Little angel" är ingen klockren platta i fråga om låtarna, men här finns ett manus och det följs. Ana Johnsson är på rätt väg nu.

Från armebyxa till klänning

ANA JOHNSSONLittle angel(Bonnier)PP