Under det gångna året har landstingets fyra hälso- och sjukvårdsberedningar träffat länsbor för att diskutera hur landstinget ska prioritera vården i framtiden. Frågeställningarna som tagits upp handlar bland annat om hur landstinget ska prioritera läkemedel som är dyra och enbart ett fåtal behöver, hur långt man är beredd att åka för att få vård och hur medborgarna ställer sig till att resurser läggs på förebyggande arbete istället för behandling av livsstilssjukdomar.
I Pite älvdal har cirka 400 personer direkt eller indirekt framfört sina åsikter till beredningen. En del som väckte många åsikter var det förebyggande arbetet. I bland annat Arvidsjaur träffade beredningen en grupp småbarnsföräldrar som ville se ett bättre förebyggande arbete för att främja barns hälsa.
- Det var ett rop på hjälp och här behöver landsting, kommuner och föreningar "armkroka", säger Anita Gustavsson (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsberedning syd som täcker kommunerna i Pite älvdal.
"Svåra frågor"
Enligt landstingets hälsobokslut som nyss presenterades är andelen fyraåriga flickor med övervikt 17 procent i länet och pojkar i samma ålder 14 procent. Målet är att inte fler än 10 procent av fyraåringarna ska vara överviktiga.
- Varje förälder står med svåra frågor om hur man får sitt barn att motionera när inte grannens barn gör det eller hur man får sitt barn att gå från datorn när inte grannens barn gör det.
Gustavsson menar att även om landstinget gör en hel del arbete för att förebygga ohälsa krävs det ännu mer.
- Vi måste göra en självrannsakan - gör vi rätt saker? Vi måste våga tänka nytt, säger hon.
Att resa för att få vård är en verklighet för många norrbottningar och något som de personer hälso- och sjukvårdsberedning syd träffat också har acceptans för.
- Alla förstår att vi inte kan ha magnetröntgen på 14 ställen i länet, alla förstår att vi inte kan ha allt överallt.
Delade åsikter
Det man däremot vill är att slippa åka långt för förberedande insatser.
- Folk accepterar att resa inom länet till nästa vårdnivå. Men man vill att mer av förberedelserna inför specialistvården görs på hemmaplan. Det är jobbigt för den som är sjuk att resa för ett möte som tar fem-tio minuter.
När det gäller dyra läkemedel som enbart ett fåtal behöver är åsikterna hos norrbottningarna delade. Vissa säger blankt nej till att så stor del av landstingets ekonomiska kaka ska gå till så få personer, andra säger ja och en tredje grupp vill inte ta ställning till frågan utan istället hitta lösningar på att sänka den totala läkemedelskostnaden.
Generellt i länet har man dock sett att yngre och friskare personer oftare säger nej, detta är något som märkts tydligast bland de personer beredningarna i syd och nord träffat.
- Det är jättesvåra frågor. Vi kan inte frångå våra etiska regler eller prioriteringsprinciper i landstinget men vi kanske måste börja diskutera etiken mer.