Kännedomen om de nationella nöd- och hjälpnumren är generellt sett hög i Sverige. Trots det rings ett par hundratusen samtal till larmnumret 112 som borde gått till 1177 vårdguiden istället – och vice versa.
Nödnumret 112 tar emot cirka 3,3 miljoner samtal per år. Ungefär en fjärdedel av dessa handlar om vårdärenden, resten rör räddning, polis och samtal till jourhavande präst eller är felringningar. Uppskattningsvis gäller ett par hundratusen av samtalen till 112 mindre akuta vårdärenden där man istället skulle ringt 1177.
Fördröjer hjälpen
– Ett samtal till 112 som egentligen handlar om rådgivning och ska till 1177, fördröjer hjälpen till dem som verkligen är i behov av hjälp, säger Björn Skoglund på SOS alarm och fortsätter:
– Många tror dessutom att det går fortare på akuten om man kommer in med ambulans, vilket är ett missförstånd.
1177 på telefon tar årligen emot fem-sex miljoner samtal. Samtalen kan handla om alltifrån frågor om olika symtom till frågor om avgifter, regler och rättigheter i vården. Många ringer om feber, halsont, ont i magen, prickar och utslag. Sjuksköterskorna på 1177 svarar på frågor, ger råd och vägleder rätt i vården. Ungefär 150 000 samtal per år är så pass akuta att de hänvisas vidare till 112.
– De 112-samtal som vi får in till 1177 handlar i många fall om bröstsmärtor eller misstanke om stroke, säger Elisabeth Kvilén Eriksson, ansvarig för 1177.