Men bolaget, som i dag till 91 procent ägs av Pite Energi, har hela tiden tampats med en sviktande ekonomi och har inte ansett sig ha råd med fisktrappan. Därför sköts kraven upp under en prövotid och när denna prövotid gick ut 1995 överklagade Lillpite Kvarn till Miljödomstolen.
Där blev det avslag - trappan skulle byggas och bekostas av kraftbolaget. Men Lillpite Kvarn ville inte ge med sig och ärendet har nu nått Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt för slutgiltigt avgörande.
"Väldigt lite fisk"
Lillpite Kvarns vd Carl-Johan Åhlund (bilden) tycker att byggandet av en fisktrappa kostar mer än den smakar.- Det är väldigt lite fisk i älven och därför står det inte i proportion till kostnaderna.
Den beräknade investeringskostnaden är drygt två miljoner kronor och till det läggs en årlig driftskostnad på 860 000 kronor. Den till synes höga driftskostnaden beror till största delen på minskad elproduktion eftersom tillräckligt mycket vatten för att säkra fiskens vandring också måste tappas från dammarna.
Bolaget har sakta men säkert förbättrat sin ekonomi och visat positiva resultat i årsredovisningarna sedan 2004. Man har inga långfristiga skulder och en reservfond på 5,5 miljoner kronor.
Men Carl-Johan Åhlund tror ändå inte att man klarar av investeringen.
- Vi har ett ackumulerat underskott på några miljoner sedan tidigare och har inte råd att tappa så mycket i elproduktion som detta innebär.
Trötta på att vänta
På miljö- och byggkontoret i Piteå kommun har man för länge sedan tröttnat på att vänta och anser att 22 år borde varit tillräcklig tid för Lillpite Kvarn att ordna en finansiering av bygget.Man håller inte heller med om att brist på fisk i Lillpiteälven är ett skäl att avstå från bygget.
I ett yttrande till Miljödomstolen i september 2006 heter det:
"...även om dagens bestånd av lax och havsöring är små så ska de framtida beståndens reproduktion säkerställas. Det kan endast ske om de reproduktionslokaler som ligger uppströms dammarna blir tillgängliga för lax och havsöring."
De nämnda reproduktionslokalerna restaureras för tillfället i ett stort EU-projekt och därför anses det olämpligt att inte samtidigt skapa vandringsmöjligheter för fisken.
En stärkt population av lax och havsöring i Lillpiteälven innebär enligt miljö- och byggkontoret "i förlängningen att även den närliggande Piteälvens bestånd av dessa arter kommer att gynnas."
Miljööverdomstolen inväntar nu ett yttrande från länsstyrelsen i Norrbotten och ärendet vilar därför fram till den 3 september.